P3 Dokumentär

Den 24 juni 1999 skjuts 19 åriga Pela till döds i familjens hus i irakiska Kurdistan under en semester resa till hemlandet. Motivet är att hon rymt hemifrån och inte levde efter familjens regler och traditioner efter familjens flytt till Sverige. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Pelas lillasyster Breen, kontaktar svensk polis och man påbörjar en förundersökning trots att oddsen att nå domstol är de sämst tänkbara: Offret är visserligen hemmahörande i Farsa i södra Stockholm, men hon saknar svenskt medborgarskap. Mordet har begått i ett land som saknar diplomatiska förbindelser med Sverige. Polisen har inte kunnat undersöka brottsplatsen, saknar tekniks bevisning och dessutom är huvudvittnet, lillasystern Breen, kvar i Kurdistan. Dåvarande utrikesminister Anna Lind blir engagerad i fallet och den tysta diplomatin leder så småningom till att svensk polis lyckas få hem lillasystern. Drygt 1 ½ år efter dödsskjutningen startar så rättegången som kommer att gå till historien som den första hedersmordsrättegången i Sverige. De åtalade är två av offrets farbröder. De hävdar att de är oskyldiga till mordet och lägger skulden på Pelas pappa.  Pappan har aldrig hörts av svensk polis men har i flera intervjuer och brev tagit på sig mordet på dottern. Den svenska domstolen väljer dock att gå helt på lilla syster Breens version av mordet och i januari 2001 dömer rätten farbröderna till livstids fängelse för hedersmordet på Pela.

I mitten av 2000-talet drabbas Skåne, Dalarna och Småland av ett stort antal bränder. Många av bränderna påminner om varandra. De startar i gryningen och det handlar ofta om kulturbyggnader med en lång historia. Emil i Lönnebergas snickarboa, Zorngården i Mora och Astrid Lindgrens barndomshem brinner och värden för tiotals miljoner kronor förstörs. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Polisen misstänker en och samma man för att ha anlagt bränderna;  en person som de har haft ögonen på i många år. Ofta påträffas han också i närheten av brandplatsen, men bevisen som krävs för att binda honom till bränderna, saknas. Han märks och syns eftersom han ofta hamnar i konflikt med de myndigheter han är i kontakt med och Ystadsborna vet mycket väl vem han är. Medierna börjar kalla honom Gryningspyromanen. I takt med fler och fler bränder härjar bland de pittoreska småorterna på Österlen, ökar frustrationen och oron bland befolkningen och polisen börjar betrakta Gryningspyromanen som en samhällsfara. Invånarna i Ystad kräver att polisen ska hantera situationen och snart går det rykten om att medborgargarden vill ta saken i egna händer. Situationen där hoten darrar i luften och Ystadbefolkningen har svårt att sova på nätterna, är ohållbar och Skånepolisen fattar ett unikt beslut. Under de kommande månaderna lägger de en stor del av sina resurser på att bevaka Gryningspyromanen dygnet runt, men situationen blir bara ännu värre. Producent: Anna Gjöres

I mitten av 90-talet hårdsatsar Storstockholms lokaltrafik, SL, mot klotter och graffiti. En civilklädd väktargrupp börjar jobba för att gripa så många klottrare som möjligt. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Kjell Hultman får tjänsten som trygghetsansvarig på Storstockholms Lokaltrafik och han hyllas och hatas i kriget mot graffitin. 1996 inleds ett nära samarbete med väktarbolaget Falck Security och "Falkarna" blir kända som en svartklädd och maskerad antiklotterarmé. Martin är en av de fd Falckväktarna som jobbade i den civila spaningsgruppen. De får i uppdrag att kartlägga misstänkta graffitimålare i ett register – en verksamhet som senare kommer visa sig vara helt olaglig.  Det går bra för Falck och SL i kampen mot klottrarna. Många graffitimålare grips och döms till skadestånd. Men 2002 händer något. SL polisanmäler plötsligt Hultman. Han misstänks för att ha tagit emot mutor från Falck Security. Efter snart 10 års tystnad säger Kjell Hultman att han trodde att han gjorde rätt och nu berättar han för första gången sin version av vad som hände. Producent: Rosa Fernandez Exekutiv producent: Amanda Rydman

1995 står Mona Sahlin inför att bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Men så kommer Tobleroneaffären.  Hon går från att vara Socialdemokraternas kronprinsessa till att avgå ur regeringen och ta politiskt timeout. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Ingvar Carlsson avgår som statsminister. I diskussionen om efterträdaren finns en klar favorit. Mona Sahlin är omtyckt av både media och folket. Hon bryter en stark socialdemokratisk tradition när hon officiellt kandiderar till partiordförande. ”Jag tyckte det var bra för partiet att någon kunde säga som jag gjorde, jag vill. Men det togs inte väl emot av alla. Jag var ung, kvinna och hade mage att säga att det här var något jag ville inte något man skulle förtjäna”, säger Mona Sahlin. Den 7 oktober publiceras den första artikeln i Expressen om Mona Sahlins privata inköp med regeringens kontokort. Fem dagar senare exploderar historien och hon granskas grundligt. Mona Sahlin var en kontroversiell politiker som inte alltid var helt populär i de egna leden. Hon hamnade mitt i Socialdemokraternas stora politiska kris i början av 90-talet och blevansiktet utåt  när det gällde flera impopulära förslag. ”Många av de äldre blev rädda och tysta. De gömde sig bakom vad jag tyckte var mina kjolar som var väldigt korta.” säger Mona Sahlin. Hade hon haft större stöd i partiet hade hon kunnat rida ut stormen, säger Jonas Hinnfors, professor vid Göteborgs universitet. En dryg månad senare, 10 november, avgår hon ur regeringen trots att förundersökningen inte är klar. I januari 1996 läggs den ner. 1998 kommer hon tillbaka till politiken. 2007 blir hon partiordförande. ”I den senaste valrörelsen bedrevs det en oerhört smutsig kampanj mot henne som målmedvetet försökte trycka på henne stämpeln av Tobleroneaffären”, säger före detta statsministern Ingvar Carlsson om en av vår tids största politiska skandaler. Producenter: Manuel Cubas och Isabell Höjman

Det är den 14 maj 1931 och i Ådalen har arbetarna klätt upp sig, höjt de röda fanorna och bildat ett tre kilometer långt demonstrationståg. Men under kavajerna svider ilskan. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Svallvågorna efter börskraschen på Wall Street 1929 har dränkt Ådalens exportindustrier och småjordbruk. Arbetslösheten blir enorm - på vissa håll uppemot 80-85%. Av dem som fortfarande har jobb drabbas nästan alla av lönesänkningar. Arbetarna strejkar. Det svarar arbetsgivarna på med att ta in strejkbrytare, och militär kallas in för att skydda dem.  Det blir en blodig Kristi Himmelsfärdsdag, den 14 maj 1931. Doktor Bark i Kramfors kommer köra så att instrumenten i hans väska går sönder. Han har hört att det ligger människor och förblöder längs den lilla grusvägen som leder ner till Lunde Hamn. En bit bort står 33-åriga Ester Eriksson finklädd i klänning och klackar och undrar varför hennes man inte kommer hem. De skulle ju gå på fackföreningsfest och hade ordnat barnvakt till sina fyra barn. Fem personer dödas och fem såras i ett epokavgörande politiskt drama som blir en makaber byggsten i konstruerandet av det svenska folkhemmet. Producent: Sara Lundin

Den 24 november 1993 stormar ett 30-tal poliser klostret i Alsike utanför Uppsala. Tanken är att utvisa det 40-tal flyktingar som håller sig gömda där. Men flyktingarna går inte med frivilligt och polisen hamnar i ett dilemma: Hur hårt kan man gå fram mot försvarslösa flyktingfamiljer? Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Den kontroversiella polisrazzian i Alsike kloster blev en skandal som väckte även internationell uppmärksamhet. För de drabbade kom det att bli ett  våldsamt trauma. Debatten efteråt handlade främst om polisbrutalitet och om tre nunnor har rätt att gömma flyktingar och åberopa kyrkofrid.  Producent: Martin Ezpeleta

I oktober 1975 skakas Kungliga Svenska Segelsällskapet av skandalrubriker när det visar sig att den populäre källarmästaren och hotellägaren i Sandhamn, Fleming Broman, använt lokalerna för narkotikatillverkning. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Nyheten slår ner som en bomb. Ingen har anat att detta har kunnat pågå mitt bland kungligheter och seglingssocietet. Det ska dock krävas ett mödosamt utredningsarbete för att nysta upp ligans verksamhet i sin fulla vidd och utredarna vid Rikskrims narkotikarotel sätts på hårda prov. Men historien om den före detta Sandhamnskrögaren slutar inte där. Kort tid efter avtjänat fängelsestraff briserar nästa nyhet: Fleming Broman har anlitats av polisen som infiltratör för att komma åt nya narkotikabrottslingar! En operation som utvecklas till något helt annat än vad polisen kunnat föreställa sig. Producent: Fredrik Johnsson

Ungdomshuset på Jagtvej 69 i stadsdelen Nørrebro var en institution för danska ungdomar under 24 år. Huset som redan från början hade tillhört de danska socialisterna, skänktes till ungdomarna av Köpenhamns kommun 1982. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En grupp unga krävde ett ställe som de kunde styra över själva, utan kommunens kontroll och regler. Efter ett års bråk och flera husockupationer, tröttnar borgmästaren och ger ungdomarna nyckeln till huset på Jagtvej 69. Men hur avtalet med kommunen ska fungera, är otydligt. Ungdomshuset lämnas i fred under nästan tjugo år, men i slutet av 90- talet börjar klagomålen från grannarna bli för många för att kommunen ska kunna fortsätta blunda för problemet. Man beslutar sig för att sälja huset. Hotet mot ungdomshusets existens mobiliserar generationer av ungdomshusanhängare och skapar en kämparanda som får ungdomshuset att leva upp. Engagemanget är större än på många år. Men politikerna står på sig och ungdomarna blir mer och mer desperata. I slutet av 2006 leder protesterna till några av de största kravallerna i Danmarks och Nordens historia. Aktivister barrikaderar sig i huset med gatstenar, gasmasker och brandbomber. Den 1 mars stormar danska insatsstyrkan Ungdomshuset. Utrymningen leder till flera dagar av gatustrider och Nørrebro förvandlas till en krigszon.  Men kampen är redan förlorad. Producent: Anna Gjöres

Francisco Franco Bahamonde, Europas yngsta brigadgeneral sedan Napoleon, kom att styra Spanien med järnhand från 1939-1975. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I de spanska historieböckerna beskrivs Franco som en auktoritär ledare men icke totalitär, vilket delar landet i två grupper. En som tycker att han var en diktator och som vill att landet tar itu med sin mörka historia och ett som tycker att man inte ska "älta historien" och att man ska följa amnestilagen från 1977 som satte punkt genom att förbjuda utredningar av misstänkta politiska brott begångna före 1976. Bilden och berättelsen om vad som hände under regimens tid var tänkt att stanna i hemmet. Emilio Silva berättar för oss om tystnadens pakt, i Spanien har man ännu inte tagit tag i sitt förflutna, det råder en tystnad och rädsla att prata om det som hände under Francos regim. Men för varje spadtag och penseldrag blottas benrester i massgravar så bryts tystnaden runt om i Spanien och med den framträder en tid där de oönskade av regimen bortrövades och arkebuserades. I P3 dokumentär världen berättar vi om Franco-regimen och dess nedgrävda historia. Vi möter en rättsläkare som tillsammans med sina elever jobbar med att dokumentera massgravarna och återförena familjer, vi möter också fängslade och politisk utsatta som vägrar att glömma, och Franco-sympatisörer som minns den goda tiden med växande medelklass och 40 år av fred. Producenter: Shahab Ahmadian & Manuel Cubas Exekutiv Producent: Amanda Rydman

På våren 1994, under loppet av 100 dagar, mördades 800 000 människor i ett land mindre än Småland. En slakt i en skala inte skådad sedan nazisternas utrotningsprogram mot judarna. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Men till skillnad från Förintelsen så försökte man inte dölja vad som hände. Mördandet skedde alla tider på dygnet. Lärare dödade elever, elever dödade lärare. Grannar dödade grannar. Släktingar dödade släktingar.Världssamfundet, med FN i spetsen, vars specifika syfte var att se till att ett folkmord aldrig mer upprepades, vände Rwanda ryggen.Vad som hände i Rwanda var inte ett spontant bestialiskt stamkrig, utan ett resultat av djupa historiska rötter, år av planerande och kliniskt utfört arbete från en regim vars främsta mål var att härska och förinta."Det var det svåraste och mest plågsamma uppdrag jag har haft som politiker och upplevt som människa", säger en självrannsakande och fortfarande skakad Ingvar Carlsson, fd statsminister och ordförande i FN’s sanningskommission om folkmordet. Chefen för Radiohjälpen Finn Norgren, då journalist och biträdande chef på Ekot, menar att det var en skamfläck både för FN och för allt vad journalistik heter.I programmet från Rwanda om de hundra dagarna av folkmord, möter vi även Yvonne som 14 år gammal överlevde mördandet, pingstmissionären Dag Bohlin som var sista svensk kvar i Kigali, och docent Anne Kubai, som gjort över 200 intervjuer med förövare.P3 dokumentär Världen om “Folkmordet i Rwanda” är berättelsen om hundra dagar i helvetet, den kanske mörkaste och mest brutala tragedin i vår tid.Producent: David MehrExekutiv Producent: Amanda Rydman