Filosofiska rummet

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl 

Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är det strävan efter perfektion som jagar oss - förväntningar på att allt vi gör och är ska vara i toppklass medan en hel del, på sin höjd, blir sisådär? Vad innebär det i så fall att någonting är perfekt?Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, musikern José Gonzalez och idéhistorikern Michael Azar letar i stoicism och japansk tradition efter värdet av, och skönheten i, det imperfekta och ett förhållningssätt som gör att ribban hamnar på en rimlig nivå.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete. Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och slagord och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal? I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?Går det att skapa nya framtidsvisioner?Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei – allting flyter  - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring. Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar  - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest?  Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl