Filosofiska rummet

Vad lär man sig när man läser filosofi på gymnasiet? Kritiskt tänkande, säger den nya läroplanen och pekar på att god filosofiundervisning är ett bålverk mot propaganda, vedertagna uppfattningar och religiösa och samhälleliga auktoriteter. Viktigt, men inte viktigare än att filosofins existens som kärnämne nyligen var ifrågasatt. Varför ska man vara så kritisk? Om att läsa filosofi på gymnasiet. Gäster: Niklas Nåsander, filosofilärare på Brännkyrka gymnasium, Karim Jebari, f.d filosofielev och Elisabeth Stjernberg, filosof på Stockholms universitet. Programledare och producent: Peter Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 söndag 7/5 kl 17.00, repris 12/5 kl 21.03 Vår smak är avgörande för färgval, musikval, hur vi bor och vem vi umgås med. Kanske är det till och med så att det finns en koppling mellan vår moraluppfattning och vår smak? Hur bemöter man i så fall en person som man uppfattar ha en riktigt dålig smak? Frågor om tycke och smak, om estetik och etik har disputerats åtskilligt genom filosofihistorien. I Filosofiska rummet: Smak fortsätter diskussionen, när konst- och designkritikern Dennis Dahlqvist och lundafilosofen Jeanette Emt försöker reda ut bland fult och fint, smaklöshet och exkrementer. Hör t ex deras hårda recension av Filosofiska rummets signaturmusik. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Veckans citat De gustibus non est disputandum(Om tycke och smak skall man inte disputera)Latinskt ordspråk Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofiska rummet: Varför Gud? Lars Mogensen samtalar om jakten på meningen med livet tillsammans med Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, Elisabeth Gerle, präst och etikforskare och Martin Gansten, religionshistoriker och hindu. Producent: Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

söndag 12 mars 17.00, med repris fred 17 mars 21.03 Juridikens termer stammar från den romerska rättens Latin, sportvokabuläret kommer från engelskan, sällskapslivets ordförråd präglas av franskan, sjömanskapets uttryck från holländska - men filosofins ord och begrepp de kommer i stor utsträckning från grekiskan. Klassisk grekiska var det första stora kulturspråket på europeisk botten. Homeros skrev sina diktverk, Platon formulerade sina tankar och på klassisk grekiska skrev Nya testamentets författare om Jesu liv och gärning. Om det grekiska språket den antika grekiska kulturen i Filosofiska rummet. Gäster: professorerna i grekiska Eva Carin Gerö och Jerker Blomqvist och platonöversättaren Jan Stolpe. Producent och programledare: Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Söndag 12 feb 17.00, med repris fre 17 feb 21.03 Flanera, knalla, knata, lunka, promenera, spankulera, spatsera, strosa, traska, vandra, skrida och ströva - det är bara några få av alla synonymer som finns till ordet Gå. Det Går åt fyrtio sidor i SAOB för att beskriva betydelsemöjligheterna bara hos ordet Gå! Men vad ska vi med alla dessa omskrivningar till? Varför krånglar vi till språket på detta vis? Filosofiska rummet om synonymer, metaforer och liknelser Gäster: Johan Althoff, författare och språkvetare, Maria Küchen författare och Martin Ingvar professor i kognitiv neurokirurgi. Producent och programledare: Peter Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

söndag 4 dec 17.00 i P1, med repris fredag 9 dec 21.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finns Homo Amans  - den älskande människan? Eller är hon bara en diktad illusion - en kärleksfantom? Kanske är den älskande människan en desperat flykting undan den borgerliga västvärldens leda – eller är det kanske Gud vi älskar i varandra när vi älskar varandra? Kan kärleken kanske reduceras till några primitiva spasmer i könets heta nervtrådar – en kåt sprattelgubbe på en tom scen? Kort o gott: Hur vet vi hur kärleken ser ut? Kärlekskulten vävs ofta av mytens stoff. Och en stampbräda in i kärlekens värld är litteraturen: Romeo och Julia, Tristan och Isolde, den stackars lidande Werther och Lady Chatterlay och hennes älskare. Lägger man dessutom till teologins tänkande kring kärleken mellan människa och Gud så erbjuder litteraturen en prunkande kärleksträdgård att botanisera i. Gäster: Björn Larsson, författare och språkforskare  och Werner Jeanrond, teolog. Producent och programledare: Peter Sandberg.

Söndag 20 nov 17.00, med repris fredag 25 nov 21.03 Veni, vidi, vici - Ecce homo - Alea iacta est - Et tu, Brute - De gustibus non disputandem est - In vino veritas. Språket latin har haft enorm betydelse för Europas kultur, vetenskap och religion. Latin var under antiken romarnas modersmål och fram till för några hundra år sedan Europas internationella språk. När romarriket på 400-talet föll samman så överlevde latinet och kom att bli dominerande i Europa under tusen år innan nationalspråken tog över. Fram till 1700-talet var latin vetenskapsmännens självklara språk och fram till Andra Vatikankonciliet i mitten av 1960-talet var latin enda gudstjänstspråk i katolska kyrkan. Idag är latin varken modersmål eller något stort språk för masskommunikation - men ändå är det ett populärt ämne på svenska universitet. Gäster i programmet är latinprofessorerna Anders Piltz, Lunds universitet och Hans Aili och Gunilla Ivarsson från Stockholms universitet. Programledare och producent är Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 söndag 13/11 kl 17.00, repris 18/11 kl 21.03 Ett barn hoppar i en vattenpöl. En vuxen hoppar fallskärm. Vi människor delar leklusten med både fåglar och däggdjur. Men i många stycken är den mänskliga leken ännu ett mysterium för forskarna. Varför leker vi? Homo ludens,­ den lekande människan, var en formulering som den nederländske kulturhistorikern Johan Huizinga skapade 1938. Detta som ett alternativ till den vedertagna benämningen på vår art, homo sapiens, den tänkande människan. Huizinga ansåg att leken och lekfullheten definierar människan ännu mer än hennes intelligens. I Filosofiska rummet: Lek samtalar programledaren Lars Mogensen med Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och Åsa Harvard, lektor vid Malmö högskola som forskar kring lek och interaktionsdesign. Producent är Thomas Lunderquist. BoktipsPeter Gärdenfors: Tankens vindlar. Om språk, minne och berättande. Nya Doxa. Veckans citatMänniskan leker bara när hon i ordets fulla bemärkelse är människa, och hon är helt och hållet människa bara när hon leker. Friedrich Schiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P1 söndag 16/10 kl 17.00, repris 21/10 kl 21.03 Humor är en egenskap alla vill besitta. Men det är lika trovärdigt att påstå att man har humor som att karakterisera sig själv som ödmjuk. Varför? Humorforskningen är ett stort och tvärvetenskapligt forskningsfält, och teorierna är många: Filosofen John Morreall förfäktar frigörelseteorin, enligt vilken skrattet utlöses när faran är över. Lingvisten Victor Raskin tror på inkongruensteorin, som säger att humor uppstår i glappet mellan det förväntade och det inträffade. På en sommarskola om humor i Tyskland i somras presenterade biokemisten Appletree Rodden sin syn på humor och religion som konkurrerande sätt att acceptera döden och världens ofullkomlighet. Kanske är det därför som John Morrealls forskning visar att 95% av kristna lärda uttalar sig negativt om humor och ser den som utslag av lättja och falskhet? Filosofiska rummets Lars Mogensen diskuterar poängen med humor med komikern Peter Wahlbeck, latinprofessorn och prästen Anders Piltz samt filosofen Jeanette Emt. Producent: Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Terrorattentat tillhör sedan länge vardagen långt borta. På betryggande avstånd från katastroferna har vi i väst fördömt än gärningsmannen, än offret och talat förnumstigt om nödvändigheten av att se den andre och respektera andra kulturer och intressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.