Filosofiska rummet

Söndag 30 maj 17.00 i P1 (med repris 4 juni 21.03) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag vet att jag är, men var dras gränsen mellan det egna och det främmande? Denna gränsdragning är en central fråga inom den filosofiska traditionen fenomenologi. Genom att studera religiösa mystikers upplevelser kan man få en bild av ett jagöverskridande mot det främmande som också är starkt förbundet med vår kroppslighet. Ett exempel är den medeltida mystikern Mechthild von Magdeburg som upplevde en erotisk relation med Gud. Gäster: Jonna Bornemark, filosofie doktor vid Södertörns högskola och Anders Olsson, professor i litteraturvetenskap vid stockholms universitet och ledamot i Svenska akademin. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Kunskapens gräns, gränsens vetande av Jonna Bornemark

Söndag 23 maj 17.00 i P1 (med repris fredag 28 maj 21.03) Hur visar sig världen för oss? Det är frågan som den filosofiska tanketraditionen fenomenologi försöker svara på. Fenomenologin har spelat stor roll i den kontinentala filosofin med kända namn som Simone de Beauvoir och Martin Heidegger. Men i Sverige introducerades fenomenologin på allvar först på 1970-talet. Den tyske filosofen Edmund Husserl, grundaren av fenomenologin, använde slagordet: gå tillbaka till sakerna själva! I veckans program försöker vi berätta något om vad fenomenologi är och hur den kan tillämpas inom olika områden i samhället. Medverande: Lisa Käll, forskare vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, Fredrik Sveneaus, professor vid Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola och Johan Eriksson, doktor i teoretisk filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den mest fruktbara och naturliga andliga övningen är enligt min uppfattning samtalet, skrev den franske 1500-talsförfattaren Michel de Montaigne i en av sina många berömda essäer. Montaigne var rentav skapare av den litterära genren essä, och ville genom sina personligt hållna texter lära känna sig själv, och framställa sig själv så uppriktigt och fullständigt som möjligt, med alla sina fel och brister, men även förtjänster. Självframställning är ett begrepp som litteraturvetaren Arne Melberg använder för att diskutera en mängd olika litterära genrer, från självbiografin till bloggen. Var månne Montaigne en tidig bloggare? Det diskuteras i veckans Filosofiska rummet. Förutom Arne Melberg deltar den danske Montaignekännaren och journalisten Björn Bredal samt poeten och bloggaren Eva Ström. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När började människan prata? Och varför? Frågan om när människan började tala är fortfarande en vit fläck på evolutionsbilogins karta, men teorierna och spekulationerna är många. Gäster är Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Lasse Berg, författare och Karin Aronsson, professor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pascals Tankar är av det eviga slaget alltså fortfarande tänkvärda. Många av dem ryms dessutom inom 140-teckenformatet för en så kallad tweet i det sociala mediet Twitter. I veckans Filosofiska rummet presenteras Blaise Pascal och diskuteras Twitter: Vad är det, hur används det och vad har det för möjligheter och begränsningar? Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Filosofiska rummet är tillbaka efter fyra veckors uppehåll för Teologiska rummet ger vi oss ut i verkligheten för att diskutera vad filosofer kan bidra med - och eventuellt ställa till med - när de konfronteras med allvarliga mänskliga dilemman. På barnsjukhuset i Lund tar läkarna hjälp av filosofer i en etikgrupp som kan kallas in med kort varsel. Etikgruppen ger råd och stöd inför svåra medicinska beslut - är en plågsam behandling rimlig när barnets chans att överleva ändå är minimal? Ska en respirator stängas av? Vilken är filosofens roll och vilket ansvar tar hon eller han för konsekvensen av sina analyser? Är det bara av godo när filosoferna ger sig ut i filosofisk praxis där människors väl och ve står på spel? Etik har det senaste decenniet blivit ett allt viktigare begrepp inom både näringsliv och förvaltning. Etiska fonder ska locka sparare som inte vill satsa på porr- och vapenindustri, pensionsfonderna har egna etiska råd, liksom alltfler landsting, storföretag och organisationer. Oftast är det bara branschfolk och ekonomer som sitter i de etiska råden. Men inom sjukvården har man alltså gått längre. Samtalet sker på barnsjukhuset i Lund tillsammans med filosoferna Linus Broström (som sitter med i barnsjukhusets etikråd) och Lena Halldenius samt Magnus Lindroth som är pensionerad överläkare, även han i etikrådet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Den ordinarie reprissändningen av det här programmet utgår p g a valborgsfirande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Terrorism, klimatförändringar, aids och snöda vinstintressen. Vissa hot mot mänskligheten känner inte några nationsgränser. Men globaliseringen är inte ond i sig, den innebär också möjligheter. Alltfler filosofer, men också statsvetare och ekonomer, har idéer om hur världen med universella lösningar ska kunna bli bättre, säkrare och mer rättvis. Filosofiska rummet diskuterar några aktuella globaliseringstänkare och analyserar filosofiska skiljelinjer mellan deras olika idéer för att sprida global rättvisa. De tänkare vi utgår ifrån är Thomas Pogge, tysk filosof, Martha Nussbaum, amerikansk filosof, Peter Singer, australiensisk filosof, Amartya Sen, indisk ekonom och filosof samt David Held, brittisk statsvetare. Gäster i rummet denna vecka är statsvetaren Magdalena Bexell, filosofen Lena Halldenius och debattören Johan Norberg. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lästips: Martha Nussbaum: Women and human development Amartya Sen: Utveckling som frihet Thomas Pogge: World poverty and human rights. Peter Singer: En värld & Det liv du kan rädda - agera nu och stoppa fattigdomen. David Held: Democracy and the global order. Filosofisk Tidskrift vars kommande nummer innehåller en artikel om global rättvisa av filosofen Bengt Brülde.

Ett minnesprogram om Sören Halldén En logisk livsfilosof. Så skulle man kunna karakterisera lundafilosofen Sören Halldén, som gick bort i januari i år, 86 år gammal. Han var kritisk till sina analytiska filosofkollegors benägenhet att förlora sig i "sina egna, ganska så kinkiga, tekniska problem" och förlora det stora perspektivet. Samtidigt fnyste han åt den kontinentala filosofiska skolan som han menade inte brydde sig om enkel logik utan bara ägnade sig åt tjusiga formuleringar med i bästa fall litterärt värde snarare än filosofiskt. Han var kritisk till mycket, Sören Halldén. Men han var också en kreativ och entusiasmerande professor som betonade vikten av att tänka nytt. Han gjorde aldrig stor sak av sina egna nya tankar utan delade frikostigt med sig till sina doktorander för att själv gå vidare och tänka nytt igen. Den 12 november 2006 sände Filosofiska rummet ett program med Sören Halldén, som fortfarande går att lyssna på via SR-webben. Nu samtalar programledare Lars Mogensen om honom med Nils-Eric Sahlin och Anna-Sofia Maurin. Producent: Thomas Lunderquist.Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. Lästips - några av Sören Halldéns böcker:HumbuglandetA Socratic Approach to MoralityVardagslivets filosofiHur går det till inom vetenskapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan 2001 skrev Lunds universitet i sin jämställdhetspolicy för de närmaste åren att genusperspektiv skulle vara ett "naturligt inslag i all utbildning", och de utbildningar som helt eller delvis saknade genusperspektiv under perioden skulle redovisa hur detta perspektiv skulle tillföras i lärande, examinationssätt, litteratur etc. Programledare Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist. Foto: Micke Grönberg/SR Men utvecklingen var länge skral, Därför har universitetet nu börjat "genuscertifiera" sina utbildningar. Institutionerna ska se till att genusperspektivet genomsyrar all undervisning och att tillräckligt stor andel av kurslitteraturen är skriven av kvinnor. Nu undersöker Filosofiska rummet vad ett genusperspektiv egentligen innebär, och i vilken relation det ålagda genusperspektivet står till ett värde som forskningens frihet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Redan 2001 skrev Lunds universitet i sin jämställdhetspolicy för de närmaste åren att genusperspektiv skulle vara ett "naturligt inslag i all utbildning", och de utbildningar som helt eller delvis saknade genusperspektiv under perioden skulle redovisa hur detta perspektiv skulle tillföras i lärande, examinationssätt, litteratur etc.Men utvecklingen var länge skral, Därför har universitetet nu börjat "genuscertifiera" sina utbildningar. Institutionerna ska se till att genusperspektivet genomsyrar all undervisning och att tillräckligt stor andel av kurslitteraturen är skriven av kvinnor.Nu undersöker Filosofiska rummet vad ett genusperspektiv egentligen innebär, och i vilken relation det ålagda genusperspektivet står till ett värde som forskningens frihet.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Filosofiska rummet i Malmö produceras av

Om universum och verkligheten. Hur mycket kan vi förstå av den verklighet som präglar det yttre och det inre kosmos? Gäster: Peter Gärdenfors, kognitionsforskare, Ulf Danielsson, strängforskare. Programledare och producent Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur verklig är verkligheten som vi människor uppfattar den? Ja, i vår närmiljö verkar ju verkligheten fungera ungefär på det sätt som sinnena förnimmer den. Men hur är det med universum och de allra minsta av partiklar, hur väl stämmer strängteorin och partikelfysiken med det som vi människor kallar ”verklighet”. Strängteoretikern Ulf Danielsson och kognitionsforskaren Peter Gärdenfors diskuterar verkligt och overkligt och hur mycket människan har kapacitet att begripa av det till synes obegripliga. Programledare och producent: Peter Sandberg Boktips: Den meningssökande människan av Peter Gärdenfors. Den bästa av världar av Ulf Danielsson. Programmet är en repris från september 2009.