Filosofiska rummet

Söndag 26 juni 17.00 (repris 26 augusti 21.03) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är det att ha de stora tankarna som yrke? Att få leva ett liv sida vid sida med de stora filosofierna och de stora ideérna? Och varför väljer man den yrkesbanan? I veckans program möter vi tre personer som haft idéhistoria och filosofi som yrkesgärning och passion: : Karin Johannisson och Ronny Ambjörnsson, professorer i idéhistoria vid Uppsala respektive Umeå universitet, och Gunnar Fredriksson, tidigare chefredaktör på Aftonbladet som en gång i tiden tog examen i teoretisk filosofi och skrivit böcker om de stora filosoferna. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Mitt förnamn är Ronny av Ronny Ambjörnsson Melankoliska rum av Karin Johannisson Wttgenstein av Gunnar Fredriksson

En fråga som länge förbryllat psykologer och kognitionsvetare är hur människor kan vara så dåliga på att resonera förnuftsmässigt i vissa sammanhang, och så bra i andra? Nu har frågan fått ett svar med en teori, argumentationsteorin, som menar att målet med vårt resonerande inte är sanningen eller det mest förnuftiga, utan att övertyga andra. Och eftersom vi hellre lyssnar på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt, så kan det leda helt fel om vi inte korrigeras med mothugg, medan det kan leda väldigt långt när vi prövar argumenten med andra. Om argumentationsteorin, men också om andra funktioner med samtalet, samtalar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosoferna Gunnar Björnsson och Jeanette Emt, med Filosofiska rummets Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Människan tycks vara benägen att utdela kollektiv skuld, samtidigt som det betraktas som orimligt. Men finns det situationer där individen bör ta på sig kollektiv skuld eller fördöma det kollektiv man tillhör? Gäster: Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, Dilsa Demirbag-Sten, författare och debattör och Lasse Dencik professor i socialpsykologi. Programledare och producent Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Österländsk filosofi har i väst ofta avfärdats som religion och det är sant i bemärkelsen att mycket av det filosofiska tankegodset finns inom buddhismens olika grenar och inom hinduismen. Men det är fel att avfärda österlandets tänkande så svepande, menar gästen i veckans Filosofiska rummet Graham Priest, professor i filosofi vid University of Melbourne, Australien. Samma sak gäller mycket av västerlandets filosofi. Du kan inte läsa Wittgenstein eller Heidegger utan att se att det finns mysticism inblandad, säger Graham Priest som gått från att vara matematiker till att intressera sig allt mer för österländsk filosofi och dess implikationer för hur vi kan och bör leva. På fritiden ägnar han sig åt motorcykelkörning och karate - två mänskliga sysselsättningar han också skrivit om i filosofiska sammanhang. I samtalet med Lars Mogensen utvecklar han sina tankar om den filosofiska innebörden av att köra motorcykel. Producent är Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Om det filosofiska språket. Måste filosofiska texter vara så snåriga och fulla av krångliga begrepp? Gäster är Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Jonna Bornemark doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Erik Jansson Boström, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Traditionellt filosoferande kan beskrivas som att filosofen sitter still i en fåtölj i sitt elfenbenstorn och tänker så det knakar. I analogi med den bilden har det nya forskningsprogrammet experimentell filosofi kallats "the burning armchair" - den brinnande fåtöljen. Joshua Knobe, en av den experimentella filosofins förgrundsgestalter, gillar egentligen inte den drastiska bilden. Han vill helst se att empirin och den logiska analysen går hand i hand. Men frågan är: Kan man filosofera med experiment? Joshua Knobe är professor i filosofi och kognitionsvetenskap vid Yale-universitetet i Connecticut. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har intervjuat honom i hans hem i Brooklyn, New York, och utifrån den intervjun samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, professor i filosofi vid Lunds universitet, Fredrik Björklund, forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet och Gunnar Björnsson, filosof vid Linköpings universitet. Här kan du titta på en video som förklarar en känd studie i Experimentell Filosofi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Söndag 15 maj 17.03 i P1 (repris fredag 20 maj 21.03) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den tyska filosofen Martin Heideggers bok Varat och tiden räknas som ett av 1900-talets mest betydande verk. Boken kretsar kring varat - det som är - och författaren har skapat ett helt batteri av begrepp för att precisera och utveckla resonemangen. Varat och tiden har rykte om att vara en svårläst och svårtolkad bok, men i veckans program gör vi ett försök att reda ut några av begreppen. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap, Johan Eriksson doktor i filosofi och Anna-Karin Selberg, författare o doktorand i filosofi. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Kommentar till Varat och tiden av Hans Ruin

Det är omöjligt att vara vän med många människor samtidigt påstod filosofen Aristoteles cirka 2 350 år före facebook. Men hur betraktar vi vänskap i de sociala mediernas tidevarv? Är antika kriterier för vänskap som tillit och ömsesidighet fortfarande gångbara? Är vänskap likadan som den alltid varit, är det kanske bara ett semantiskt missförstånd; ska det där med vän på facebook inte tas så bokstavligt? Men vad gör jag då med obehagskänslan när min vän från verkliga livet plötsligt fläker ut sitt innersta till beskådan för alla sina 537 facebook-vänner och inte bara för mig, i förtroende? Vad blir ett ömsesidigt förtroende mellan henne och mig värt? Om vänskap i facebooktider samtalar historikern och författaren Eva Österberg, filosofen Cathrine Felix och dokumentärfilmaren, psykologstudenten och facebookanvändaren Julia Nygren med Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lyssna också på: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den sjunde maj skulle den skotske 1700-talsfilosofen David Hume ha fyllt 300 år - om han hade fått leva. Fast egentligen är han odödlig, skeptikern, emotivisten och empiristen; upplysningsfilosofen som betonar känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I veckans Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser David Hume vara en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När filosofen Brian Leiter på sin blogg ordnade en omröstning om 1900-talets viktigaste moralfilosofer, hamnade två kvinnliga filosofer på tredje och fjärde plats. Elisabeth Anscombe och Philippa Foot har båda bidragit till att utveckla den moderna dygdetiken. Anscombe stod Wittgenstein nära, och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn, the Trolley Problem. I Filosofiska rummet idag presenteras och diskuteras de båda brittiska filosoferna med hjälp av tre nordiska: Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Produktionsbolaget Lokatt Media har gjort programmet för Sveriges Radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.