Filosofiska rummet

Ett fall för Emma Engdahl, Ann Heberlein och Anders Mildner: Smartphonen, datormobilen, har blivit vårt universalverktyg i vardagen. Enligt fransk statistik kollar vi mobilen 150 gånger om dagen. Vi vidrör den först på morgonen och sist på kvällen och förmodligen mycket mer än vår partner.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Datormobilen kan tillfredsställa snart nog alla våra behov och vara ett medel till total frigörelse. Samtidigt är den det ultimata övervakningsverktyget. Dessutom: ju mer vi kommunicerar med våra vänner och kontakter var som helst i världen, desto mindre tycks vi bry oss om vår nästa alldeles bredvid. Så vad gör datormobilen med oss som sociala varelser, och hur påverkar den samhällsbygget i stort? Thomas Lunderquist har träffat den franska filosofen Cynthia Fleury, och i studion samtalar sociologen Emma Engdahl med etikforskaren Ann Heberlein och journalisten Anders Mildner under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Den skotske upplysningsfilosofen Adam Smith åberopas flitigt än idag. Fast mer av nyliberala ekonomer än av moralfilosofer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man hänvisar till Smiths begrepp ”Den osynliga handen” i sin argumentation om hur människans egenintresse och de fria marknadskrafterna ska ordna samhället till det bästa. Men Smith förfäktar också människans strävan efter sympati och harmoni med sina medmänniskor. Hur går detta ihop? Annorlunda formulerat: Hur lever man moraliskt i marknadssamhället? Statsvetaren Stefan Björklund, som just utkommit med en bok om Adam Smith, resonerar med Eva Klang Vänerklint, områdeschef inom äldrevården i Landskrona och Stefan de Vylder, nationalekonom. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Bok- och länktips Stefan Björklund: En anständig individualism. Adam Smith flankerad av Francis Hutcheson och David Hume Bo Sandelin: Adam Smith Eva Klang: System, Sympati och Arbetsdelning. En studie av Adam Smiths teorier om människan och samhället - uppsats

Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, beskriver Higgspartikeln - vars existens bekräftades sommaren 2012 av CERN-laboratoriet i Schweiz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2012 fick de tusentals forskare som varit inblandade i världens största vetenskapliga experiment anledning att jubla. CERN-laboratoriet i Schweiz basunerade ut nyheten: Higgspartikeln är funnen! Den lilla partikeln har varit den länk som fattas för att den s.k Standardmodellen ska fullkomnas. Och det som med Higgspartikeln förklaras är hur massa uppstår. Men vad är Higgs, hur fungerar den och vad har vi för glädje av att ha hittat den? Medverkande: Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, båda vid Uppsala universitet. Programledare och producent Peter Sandberg Programmet är en återutsändning från mars 2013

Ingar Brinck, Håkan Hydén och Jordan Zlatev diskuterar normer. Varför är det konstigt att stå vänd mot sina medpassagerare i en hiss istället för mot dörren, när det är ofint att vända ryggen mot dem man tränger sig förbi för att nå sin plats i bänkraden i teatersalongen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är en fråga om sociala normer. Det finns också andra normer att beakta i livet: språkliga, kulturella, rättsliga... Lyckligtvis hanterar vi de flesta omedvetet. Men varför har vi normer, hur uppstår de och är vi fast i för evigt redan fixerade oskrivna lagar, eller kommer vi i själva verket hela tiden tillsammans fram till nya sätt att förhålla oss till varandra? Allt kanske inte är så hopplöst förutbestämt som vi inbillar oss. Vi kanske idkar onödig självcensur i det sociala livet. I ett samtal inför en månghövdad publik på Filosofiska institutionen under Kulturnatten i Lund, samtalar filosofiprofessor Ingar Brinck med professorn i rättssociologi Håkan Hydén och professorn i lingvistik Jordan Zlatev. Publiken bidrar också med frågor och funderingar. Samtalsledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Här kan man läsa mer om forskningen i som Ingar Brinck leder, som en del i det internationella projektet NormCon: http://www.fil.lu.se/projekt/494 Här om Jordan Zlatevs forskningsprogram om evolution och utvecking av olika betydelsesystem, däribland normativa: http://project.sol.lu.se/en/ccs/ Håkan Hydén är med och driver forskargruppen Cybernormer med tillhörande blogg cybernormer.se. Dessutom har han skrivit boken Normvetenskap.

Kärleken är tålmodig och god, om man får tro Pauli brev till korintierna. Men det är knappast den enda definitionen, konstateras när etikforskaren och författaren Ann Heberlein diskuterar kärlekens väsen med filosofen Jeanette Emt och religionsfilosofen Ervik Cejvan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärleken kan vara våldsam i sitt begär och sin maktlystnad. Den kan förföra, förgöra och förvrida huvudet på den mest stillsamma och rationella människa. Om den alls finns, vill säga. För är inte det vi kallar kärlek mest en social konstruktion, en överenskommelse för att tillfredsställa vår önskan efter bekräftelse – eller för att samtidigt tillfredsställa och sätta tvångströja på vår otyglade sexdrift? Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion från Malmö för Sveriges Radio.

Vad är ångest och finns det meningsfull ångest? Samtal mellan Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Känslan av ångest har varit människan följeslagare genom tiderna. Men vad är ångest? Är den benbart ett meningslöst lidande eller kan det finnas något att lära av den? Existentiella filosofer som Kierkegaard, Heidegger och Sartre såg ångesten som en väg till klarsyn och insikt om vårt ansvar som människor. Men var går gränsen mellan sund och patologisk ångest? Och hur betraktas manlig och kvinnlig ångest? Medverkande är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé o lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare o docent i medicinsk humaniora. Programledare och producent Peter Sandberg.  Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus               Melankoliska Rum av Karin Johannisson

Att trollkonstnären gömmer ett kort i rockärmen eller i bakfickan, det har vi väl länge misstänkt. Men att forskare lurar oss när de gör enkäter, det är vi kanske inte beredda på. Ändå händer det, också här i trygga Sverige! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kognitionsforskarna Petter Johansson och Lars Hall visar i sina experiment hur vi har anledning att misstro våra sinnen och för den delen också robustheten i våra estetiska, moraliska och politiska val. Hör mer om deras internationellt uppmärksammade begrepp ”Choice Blindness” – beslutsblindhet –  och om andra trollerikonster när Petter Johansson samtalar med trollkarlen Tom Stone och programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Nya tider, nya dignoser. Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora diskuterar vår tids psykiska lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Panikångest, depression, bipolär sjukdom, ADHD och Asperger. Floran av diagnoser växer, och skapar nya bilder av vilka vi är. För många är diagnosen  en befrielse och en bekräftelse på att det lidande man upplevt har en orsak. Samtidigt riskerar utrymmet för det normala att krympa. I boken Homo Patologicus – medicinska diagnoser i vår tid, beskriver filosofen Fredrik Svenaeus dilemmat med diagnoser och det är också ämnet i programmet. Gäster är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Karin Johannisson, professor i idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och Rolf Alzén, läkare och docent i medicinsk humaniora vid Karlstads universitet. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Homo Patologicus av Fredrik Svenaeus.              Melankoliska Rum av Karin Johannisson.

Bör staten vara färgblind, eller behöver vi statistiken för att motverka rasism och främlingsfientlighet? Diskussion mellan statsvetaren Andreas Johansson Heinö, filosofen Karim Jebari och socialpsykologen Lasse Dencik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SCB för demografisk statistik över personer med utländsk bakgrund. Det bör de sluta med, anser statsvetarna Marie Demker och Andreas Johansson Heinö. I en artikel i DN i juli argumenterade de för att staten bör vara ”färgblind”, i bemärkelsen inte göra skillnad på människors ursprung. Annars befästs en skadlig syn på svenskhet. Karim Jebari, doktorand i praktisk filosofi, svarade: ”Genom att förhålla oss till världen som den faktiskt är, snarare än hur den borde vara, kan vi förändra den till det bättre.” Hör Andreas Johansson Heinö, Karim Jebari och Lasse Dencik diskutera Sveriges färgseende med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lästips: Andreas Johansson Heinö: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen Karim Jebaris blogg: http://politiskfilosofi.com/ Lasse Dencik: ’Transformation of Identities in Rapidly Changing Societies’, in Carleheden, M. & Jacobsen, M. (eds.) The Transformation of Modernity, London: Ashgate 2001; och ´Individers identiteter i højforanderlige samfund' i Lasse Dencik: Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, familie og identiteter i opbrud, Værløse: Billesø & Baltzer, 2005.

Moralfilosofin, etiken, uttrycker regler för hur vi bör handla rätt och gott gentemot våra medmänniskor och vår omvärld i stort. Det finns i själva verket många olika sådana etiker. Vissa, som utilitarismen, hävdar att det är handlingens konsekvenser som bör styra oss. Andra, som dygdeetiken, framhåller dygderna som en lämlig kompass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Målet förenar dessa etiker. Men utgångspunkten tycks också densamma: Att den moraliska agenten, alltså vi människor, är rationell. Detta rimmar dock illa med vad modern beteendeforskning berättar, att vi fattar våra beslut högst irrationellt. Vad är då värdet av befintlig etik? Kanske skulle vi behöva formulera en helt ny etik, mot bakgrund mot vad vi nu vet om vårt bristande omdöme... De båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn samtalar kring detta med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist.