Filosofiska rummet

Bör staten vara färgblind, eller behöver vi statistiken för att motverka rasism och främlingsfientlighet? Diskussion mellan statsvetaren Andreas Johansson Heinö, filosofen Karim Jebari och socialpsykologen Lasse Dencik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SCB för demografisk statistik över personer med utländsk bakgrund. Det bör de sluta med, anser statsvetarna Marie Demker och Andreas Johansson Heinö. I en artikel i DN i juli argumenterade de för att staten bör vara ”färgblind”, i bemärkelsen inte göra skillnad på människors ursprung. Annars befästs en skadlig syn på svenskhet. Karim Jebari, doktorand i praktisk filosofi, svarade: ”Genom att förhålla oss till världen som den faktiskt är, snarare än hur den borde vara, kan vi förändra den till det bättre.” Hör Andreas Johansson Heinö, Karim Jebari och Lasse Dencik diskutera Sveriges färgseende med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lästips: Andreas Johansson Heinö: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen Karim Jebaris blogg: http://politiskfilosofi.com/ Lasse Dencik: ’Transformation of Identities in Rapidly Changing Societies’, in Carleheden, M. & Jacobsen, M. (eds.) The Transformation of Modernity, London: Ashgate 2001; och ´Individers identiteter i højforanderlige samfund' i Lasse Dencik: Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, familie og identiteter i opbrud, Værløse: Billesø & Baltzer, 2005.

Moralfilosofin, etiken, uttrycker regler för hur vi bör handla rätt och gott gentemot våra medmänniskor och vår omvärld i stort. Det finns i själva verket många olika sådana etiker. Vissa, som utilitarismen, hävdar att det är handlingens konsekvenser som bör styra oss. Andra, som dygdeetiken, framhåller dygderna som en lämlig kompass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Målet förenar dessa etiker. Men utgångspunkten tycks också densamma: Att den moraliska agenten, alltså vi människor, är rationell. Detta rimmar dock illa med vad modern beteendeforskning berättar, att vi fattar våra beslut högst irrationellt. Vad är då värdet av befintlig etik? Kanske skulle vi behöva formulera en helt ny etik, mot bakgrund mot vad vi nu vet om vårt bristande omdöme... De båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn samtalar kring detta med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist.

Sverker Sörlin idé och miljöhistoriker och Gustaf Arrhenius, praktisk filosof, diskuterar kring vad människan som individ och som del av ett globalt kollektiv kan göra åt den klimatkastrof många forskare förutspår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polarisar smälter, extremväder, torka, sötvattenbrist, sjukdomar och epidemier.  Vad ska människan göra för att stoppa den galopperande katastrof många experter förutspår? Hur ser vi på vårt individuella och kollektiva ansvar? Är vi beredda att göra de uppoffringar som kan komma att krävas? Och vad kan humanister bidra med för visioner om ett framtida samhälle? Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker o professor i miljöhistoria vid KTH och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och verksam vid Collège d´etudes mondial i Paris. Programledare och Producent Peter Sandberg Boktips: Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat av Folke Tersman.

Per Bauhn och Nils-Eric Sahlin diskuterar om staten ska ta över lite av ansvaret när vi är för dumma för vårt eget bästa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi trycker i oss chips och läsk, vi röker och gör en massa andra saker som vi mycket väl vet inte är bra för oss. De senaste decenniernas psykologi och hjärnforskning visar att vi människor helt enkelt inte är så bra på det här med rationellt beslutsfattande. Filosofen och medicinske etikern Nils-Eric Sahlin talar om att vi är enögda, närsynta, och lider av ett allvarligt brytningsfel. Medvetna om denna brist på klokhet vore det kanske klokt att överlåta en del beslut åt staten. Den skulle med tvingande paternalism lagstifta mot att vi skadar oss själva för mycket. Ett annat alternativ är en mer frihetlig paternalism där vi på olika sätt kan presenteras inför det kloka valet i varierande frågor. Detta diskuterar de båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist. Boktips: Against Autonomy - Justifying Coercive Paternalism av Sarah Conly. Nudge - Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness av Richard H Thaler och Cass R Sunstein.  

Författaren Carl-Johan Malmberg och poeten Eva Ström diskuterar William Blake och hans poesi och konst, utifrån boken Stjärnan i foten, som just kommit ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Poeten William Blake har inspirerat kända sångare som Bob Dylan, Jim Morrison och Patti Smith. Han föddes 1757 i London och ”Att se världen i ett sandkorn, och himlen i en vild blomma” är en av hans mest kända strofer. Blakes stora budskap är att fantasin och inbillningskraften är det som gör människan till människa. Blake är en udda fågel i litteraturhistorien, lika mycket hantverkare som konstnär och poet, och de gåtfulla bilderna han graverade är minst lika starka som dikterna. I programmet tar vi avstamp i författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg nya bok Stjärnan i foten, som tolkar Blakes författar och konstnärskap. Medverkande: Carl-Johan Malmberg, författare och kritiker och poeten Eva Ström, som inspirerats av Blakes poesi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Stjärnan i foten av Carl-Johan Malmberg

Vilket vackert väder! utropar optimisten. Idag, ja replikerar pessimisten. Vilken livsinställning är lämpligast för att leva ett gott liv? Det finns de som hävdar att pessimisten alltid vinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För antingen har hon rätt, det går faktiskt åt skogen, eller så blir hon positivt överraskad när det trots allt går bra. Optimisten som ständigt räknar med det bästa torde lida större risk att gång på gång besviken. Dessutom finns det inom filosofin en gammal – alltsedan stoikerna – pessimistisk tradition. Olof Röhlander är mental styrketränare. Under Lars Mogensens ledning diskuterar han optimism och pessimism med Jeanette Emt och Ingmar Persson, praktiska filosofer. Producent är Thomas Lunderquist.

Homo Globalis. Så kallar Carlo Strenger den klass människor som håller på att formas av den nya, sammankopplade världen. Homo Globalis delar värderingar och har inga problem att förstå varandra och samarbeta över nationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Däremot finns det en risk att den nya sortens människa har svårt att finna mening eller skapa sitt eget liv med den globala marknadsplatsens krav och ideal. Thomas Lunderquist har träffat den schweizisk-israeliska filosofen, psykoanalytikern och samhällsdebattören Carlo Strenger i hans hem i Tel Aviv för ett samtal om detta, men också om hur han som israelisk vänsterliberal intellektuell ser på Israel-Palestina-konflikten.

Vilken typ av kunskap krävs i de yrken som ska garantera vår välfärd och trygghet. Samtal med Göran Rosenberg, författare, Jonna Bornemark, filosof och Markus Antonsson, stationsbefäl vod Södermalmspolisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan antikens filosofer visste att det är en konst både att vara människa och att leva i ett samhälle tillsammans med andra människor. I det moderna samhället finns ett spektrum av yrken som ser till att välfärd och trygghet fungerar: sjukskötare, socialassistenter, poliser och många fler. Men vilken kunskap krävs för att göra ett bra jobb? Hur förs kunskapen vidare och hur värderas den? Medverkande: Göran Rosenberg, författare och journalist, Jonna Bornemark, filosof och föreståndare på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola och Markus Antonsson, stationsbefäl vid Södermalmspolisen. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Plikten, profiten och konsten att vara människa av Göran Rosenberg.

Ett samtal om den danske filosofen, teologen och författaren Sören Kierkegaard på hans 200-årsdag, vid hans grav på Assistens-kyrkogården i Köpenhamn. Med Kierkegaard-forskarna Roy Wiklander och Lone Koldtoft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tvåhundra år sedan föddes Skandinaviens mest kända filosof, Sören Kierkegaard, som ligger begravd på Assistens-kyrkogården i Köpenhamn. För att uppmärksamma hans födelsedag beger sig Filosofiska rummet dit tillsammans med två Kierkegaard-kännare, Roy Wiklander och Lone Koldtoft, varav den ena också nedlägger en röd ros på hans grav. Det blir ett samtal om Kierkegaards liv och verk, och om hans syn på samvetet och dess förhållande till etiken. Programledare är Lars Mogensen.  

Är allt inom lagens råmärken lämpliga ämnen att diskutera, och bör man ge sig in i vilka debatter som helst, i den heliga yttrandefrihetens namn? Tre politiska filosofer, Per Bauhn, Lena Halldenius och Magnus Jiborn, diskuterar utifrån en aktuell metadebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är Sverige rasistiskt? Förekommer strukturell diskriminering, och hur bör den i så fall bekämpas? Nyligen kritiserade Aftonbladets kulturredaktör Åsa Linderborg Dagens Nyheters kulturredaktion för att ha publicerat Jasenko Selimovićs svar på Jonas Hassen Khemiris uppmärksammade öppna brev till justitieminister Beatrice Ask om strukturell rasism i Sverige. Linderborgs inställning fick Publicistklubbens ordförande Stina Lundberg Dabrowski att skriva en debattartikel i Expressen i vilken hon hävdar existensen av en ”konsensuselit” som skrämmer dem som vill yppa obekväma åsikter till tystnad. Filosofiska rummet har bjudit in tre politiska filosofer, Per Bauhn, Lena Halldenius och Magnus Jiborn, för att reda ut begrepp och diskutera om det finns vissa ämnen och frågeställningar varom man helst bör tiga.