Filosofiska rummet

Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Med Sofia Nerbrand, David Brax och Annika Gilljam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Positiv särbehandling låter spontant som något bra. Men positiv särbehandling av någon innebär väl med nödvändighet negativ särbehandling av någon annan? Å andra sidan, om kvinnor missgynnats genom historien och fortfarande är underrepresenterade i olika maktpositioner i samhället, så kanske det är dags för männen att träda tillbaka. Det finns argument både för och emot könskvotering och annan positiv särbehandling. Idag är det internationella kvinnodagen, och om inte annat så av den anledningen kan det vara på sin plats att stöta dessa argument mot varandra. Inbjudna till Filosofiska rummet: Kvinnokvoten är Sofia Nerbrand, liberal debattör, David Brax, filosof och Annika Gilljam, filosofistuderande som skrivit sin kandidatuppsats i praktisk filosofi om argument för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker diskuterar kring ämnet historia och identitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är historia? Hur just vår tid på jorden gestaltas beror på händelser i det förflutna och på hur våra förfäder format den värld vi idag lever i. Men ska att skriva historia ses som en vetenskap eller som en kreativ, litterär aktivitet? Historia skapar vår identitet som individer och som nation. Men är ämnets syfte att skapa grund för identitet och stabilitet eller att ge en grund för kritik av befästa sanningar? Medverkande är Hans Ruin, filosof, Ulla Manns, genusvetare och Peter Aronsson, historiker. Programledare och producent Peter Sandberg.

Filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt diskuterar tradition och kulturarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vi tänker på traditioner och kulturarv så tänker vi oftast på seder och bruk som tas över från tidigare generationer och på så sätt lever vidare i en kultur. Men ”tradition” är också ett mångtydigt begrepp, tradition är viktigt för den kulturella identiteten, men är också politiskt laddat. Vem äger traditionen, vem tolkar den, och hur ska den som står utanför kunna bli delaktig. Södertörns högskola bedriver ett projekt som handlar om tid, minne och representation och utifrån de tankarna ska vi i två program dels ta upp frågan om tradition och kulturarv, och dels frågan om historia och identitet. Veckans program handlar om tradition och kulturarv och gäster är filosoferna Hans Ruin och Marcia Sá Cavalcante Schuback och arkeologen Johan Hegardt. Programledare och producent Peter Sandberg.

Sverker Sörlin, idéhistoriker, Aase Berg, poet och Fredrik Svanaeus, filosof, diskuterar vår rädsla för sjukdom och svaghet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer med vår självbild den dag vi drabbas av sjukdom?  Vad är starkt och vad är svagt i en människa? Är sårbarhet ett uttryck för styrka? Om det här skriver  idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Rädslan för svaghet, en berättelse om sjukdom, smärta och löje, som vi diskuterar i veckans Filosofiska Rummet Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH, Aase Berg, poet och skribent och Fredrik Svenaeus, filosof vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Vår rädsla för svaghet av Sverker Sörlin.

Vad ska vi med bildning till när vi kan få veta allt via Google på 0,13 sekunder? Ett samtal från Halmstads föreläsningsförening mellan Eva Mark, Amina Boulaabi och Björn Lind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång i tiden var det fint att vara bildad. Idag vet vi knappt längre vad ordet bildning betyder. Kanske har det nåt att göra med litterär kanon, med hur mycket man kan recitera Tegnér eller referera till Platon. Nu kan vi få veta det mesta om det mesta genom en googling som tar en bråkdels sekund. Ändå: Finns det någon plats för, något behov av, bildning också i vår tid? I år fyller Halmstads Föreläsningsförening 125 år, och med anledning därav har Filosofiska rummet spelat in veckans samtal på plats i Halmstad. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Apropå terrorattackerna i Paris: Vi är djupt övertygade om hur fel de har och hur onda de är. Men vad gör vi med gärningsmännens djupa övertygelse? Ett samtal mellan skribenten och debattören Dilsa Demirbag Sten, socialpsykologen Lasse Dencik och filosofen Torbjörn Tännsjö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De allra, allra flesta människor dödar aldrig någon annan. Ändå finns ändlösa exempel i mänsklighetens historia på folk som har gjort det. Vad är det som dessa människor har, som vi andra saknar? Hur bekämpar vi denna ondska, utan att själva begå grymheter? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Vad är jämlikhet, är den eftersträvansvärd och är den möjlig? Med Per Molander, Nils Gustafsson och Sofia Nerbrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jämlikhet är ett politiskt ideal åtminstone sedan franska revolutionens dagar. Den är traditionellt ett ledord i vänsterorienterad ideologi. Men är en total jämlikhet möjlig? Den engelske sextonhundratalsfilosofen Thomas Hobbes beskrev människans naturtillstånd som ett allas krig mot alla, och tecknade upp nödvändigheten av ett socialt kontrakt, som väl visserligen knappast gick ut på att göra alla människor jämlika. Är jämlikhet alltså ens eftersträvansvärd, och i så fall: vilken sorts? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Hur gör man, med tanke på människans inneboende viljesvaghet - akrasia? Ett samtal mellan dramatikern Christina Ozounidis, filosofen Jeanette Emt och Per Johnsson, psykolog, under ledning av Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyårsdagen genomlevs i eftertankens kranka blekhet för miljoner svenskar, som mot bättre vetande uttalat mer eller mindre högtidliga utfästelser om ett sundare leverne under 2015. För, viljesvaga som vi är, hur stor är chansen att vi lyckas hålla vårt nyårslöfte? Vi tror oss vilja en sak, men gör en annan. Akrasia, kallade de gamla grekerna det. Vad är detta fenomen, finns det alls och vad beror det i så fall på? Och hur i all världen ska vi bära oss åt för att lyckas fimpa för gott, eller släpa oss till gymmet två gånger varje vecka hela året, eller vad det nu kan handla om? Är vi dåliga människor om vi bryter vårt nyårslöfte, eller bara mänskliga?

Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och Inger Enkvist, professor i spanska samtalar om det latinamerikanska frihetskriget och dess ledare Simón Bolívar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serien om revolutioner avslutas med det latinamerikanska frihetskriget i början av 1800-talet, som leddes av den karismatiske och mytomspunne Simón Bolívar. Kriget lade grunden för dagens Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia. Kampen mot spanjorerna varade i 20 år och präglades av äventyrliga hjältedåd, blodiga slag, konspirationer, diktatur och upplysningsideal. Programmet sänds till minne av Carlos Vidales, en av gästerna i programmet, som gick bort efter att programmet spelades in. Gäster är Peter Landelius, översättare av spanskspråkig litteratur och tidigare ambassadör, Carlos Vidales, historiker och  Inger Enkvist, professor i spanska. Programledare och producent Peter Sandberg

Lars Mogensen har intervjuat filosofiprofessorn Akeel Bilgrami i New York, och samtalar också med etikforskaren Ann Heberlein och sociologen Bo Isenberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I västerlandet hyllar vi det förnuft och den rationalitet som upplysningen gett oss. De flesta i Sverige föredrar naturvetenskapliga förklaringar. Big bang snarare än Adam och Eva. Men om vi följer förnuftets väg fullt ut och inte längre kan tillerkänna naturen egna värden utan bara ser den som en resurs i människans tjänst – gick vi då inte för långt när vi slängde bort religionens förtrollande blick och våra förfäders förmåga att uppleva naturen som helig eller besjälad? Frågan väcks på nytt av den indisk-amerikanske filosofen Akeel Bilgrami som vi möter i veckans Filosofiska rummet. Bilgramis senaste bok heter Secularism, identity and enchantment. Han är professor i filosofi och ”Global thought” vid Columbia University i New York. Producent: Thomas Lunderquist.