Filosofiska rummet

Scientism innebär att naturvetenskapens gränser kan och bör utvidgas så att sådant som tidigare inte uppfattats som naturvetenskap - som humaniora - kan bli eller transformeras till naturvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt moderna västerländska samhälle är till stor del en produkt av naturvetenskapens framgångar och tänkande. Den sekulära världsbilden domineras av teorier och fakta som fysiken presenterat. Och bilden av oss själva som människor är i hög grad en spegel av biologins framsteg. Men hur mycket ryms inom naturvetenskapens hägn? Borde även sociala vetenskaper och humaniora underordnas och formas enligt naturvetenskapen och dess metoder? Ja, säger radikala förespråkare för scientism.Medverkande: Ulf Danielsson, fysiker, Mikael Stenmark, religionsfilosof och Jonna Bornemark, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.

Hjärnforskningen närmar sig en förståelse av hur mänsklig moral fungerar. Kan man utifrån den kunskapen konstruera en etik för alla? Jeanette Emt, Mikael Klintman och Andreas Olsson diskuterar saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det brukar kallas Humes lag: Man kan inte härleda ett ”bör” ur ett ”är”. Det går alltså inte att bestämma vad som är rätt och fel, gott och ont utifrån fakta om världen. Sålunda borde det väl inte heller gå att, som Joshua Greene försöker i sin bok Vi och dom (Moral Tribes), komma fram till en etik som gäller för alla grupper, i alla situationer, överallt.Filosofen Jeanette Emt, sociologen Mikael Klintman och neuropsykologen Andreas Olsson diskuterar möjligheten av en universell etik med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Nätet har blivit ett forum för att uttrycka hat och hot och andra kränkningar. Men varför rinner empatin av i skydd av anonymiteten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nätet fyller en demokratisk funktion men har också har blivit ett verktyg för mobbning och att uttrycka rasism, sexism, hat och hot, som ofta drabbar enskilda individer. Men varför uppstår det här? Hur kan till synes vanliga människor vräka ur sig vidrigheter som de aldrig skulle ge uttryck för i ett möte ansikte mot ansikte med en medmänniska? Vad gör att empatin tycks rinna av?Medverkande är Fredrik Svenaeus, filosof, Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och Henrik Bohlin, filosof och idéhistoriker.Programledare och producent Peter Sandberg. 

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid?Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare.Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Vad är det filosofiska värdet av att läsa fiktion? Samtal på Lunds universitet med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Njutningen av att läsa en god roman: För många av oss känns den både djup och nyttig. Möjligen aktiveras vår fantasi och empati, vår föreställnings- och inlevelseförmåga, mer när vi som läsare får återskapa romanvärlden själva inuti huvudet, och sinnena inte får allt serverat på silverfat som när vi ser en film eller teveserie. Eller är det bara kultursnobberi, inställningen att skönlitteratur skulle vara mer värd än spelfilm?Vara hur det månde med det. Vilka är litteraturens och fiktionens filosofiska värden? Gör den oss klokare och godare? Samtal inför publik med filosoferna Eileen John, Ylva Sjölin Wirling, Marco Tiozzo och Frits Gåvertsson, som alla nyligen deltog i en workshop om fiktion och filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Håkan Fischer, Lena Andersson och Bob Hansson funderar på om människan kan välja att bli kär, eller om kärleken är något som drabbar oss. Programledare är Lars Mogensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanhända säger det bara klick. Kanske krävs inte mer än en doft, en kort beröring eller en blick för att väcka det okontrollerbara, djuriska begäret i en människa som på några få sekunder får henne att fullkomligen rasa handlöst ner i kärlekens gåtfulla väsen.Eller så regisserar hon minutiöst hela föreställningen från början till slut. Hon väljer kallhamrat och beräknande var, när och vem hon ska bli kär i. Möjligen använder hon ett psykologiskt test eller en dejtingsajt.Är det möjligt att styra den komplexa känsla vi kallar för kärlek, eller är den bortom vår kontroll? Det diskuterar hjärnforskare Håkan Fischer med författarna Lena Andersson och Bob Hansson.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kan svartsynen vara ett sätt att uthärda livet? Tobias Dahlkvist har skrivit boken Eremiten i Paris: Emil Cioran och pessimismen som levnadskonst. Han möter Ann Heberlein i Filosofiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”På apoteken finns inget specifikt botemedel mot existensen; – bara små läkemedel för skrävlarna. Men var finns motgiftet mot den klara, oändligt tydligt uttalade, högdragna och obestridliga förtvivlan? Alla varelser är olyckliga; men hur många vet om det?” Se där ett slumpvis citat ur Emil Ciorans aforistiska verk Sammanfattning av sönderfallet.Idéhistorikern Tobias Dahlkvist och etikdoktorn Ann Heberlein diskuterar Emil Cioran och om det kan finnas en poäng i att leva med inställningen att livet är meningslöst.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja?Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Journalisten Martin Schibbye, poeten Eva Ström och statsvetaren Ulf Petäjä diskuterar yttrandefrihetens väsen och värde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefrihet är bra, därom är väl alla demokrater överens. I en demokrati som Sverige tas den ofta för given. Men den är knappast självklar eller ens närvarande överallt. I dagarna är det två år sedan Sveriges Radios korrespondent Nils Horner mördades i Kabul, och i onsdags överfölls och misshandlades Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren i den ryska delrepubliken Ingusjien, tillsammans med andra journalister. Samtidigt pågick den här inspelningen av Filosofiska rummet på Bromölla folkbibliotek i nordöstra Skåne, mellan journalisten Martin Schibbye, poeten och kritikern Eva Ström, statsvetaren Ulf Petäjä och publiken. Hur, var och av vem används den hotade självklarheten yttrandefrihet idag, i vårt digitala, sociala samhälle?Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof samtalar om kvinnlig galenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Den sårade divan” skriver idéhistorikern Karin Johannisson om kvinnlig galenskap. Och om hur psykiatriska diagnoser kan användas av patienten själv som roll, mask och identitetsmarkör. De sårade divorna är Agnes von Krusenstjerna, Nelly Sachs, Sigrid Hjertén, som delvis kunde bevara sina kreativa förmågor även som intagna på mentalsjukhus. Vi möter också en rad nya, radikala kvinnoroller som tog form i början av förra seklet.Medverkande: Karin Johannisson, idéhistoriker, Johan Cullberg, psykiatriker och Fredrik Svenaeus, filosof.Programledare och producent Peter Sandberg.Info: Agnes von Krusenstjerna (1894-1940) skrev bl.a romanserien Fröknarna von Pahlen som undersökte den kvinnliga sexualiteten och innehöll explicita sexskildringar. Hon ansågs osedlig och farlig för ungdomens moral.  Sigrid Hjertén (1885-1948) studerade för den franske målaren Henri Matisse. Hennes konst förlöjligades till en början men idag ses hon som en av 1900-talets största svenska konstnärer. Hon dog på Beckomberga efter en misslyckad lobotomering.Nelly Sachs (1891-1970) var poet och flydde till Sverige undan nazismen. Förföljelsen av judarna var en klangbotten i den lyrik som belönades med nobelpriset i litteratur 1966.Boktips: Den sårade divan av Karin Johannisson.