Filosofiska rummet

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen? Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq – en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande – förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet – eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk. Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen? Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det ”rädde sig den som kan” eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten? En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft? Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion? I sin nya bok ”Världen själv” argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande – att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag – och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats. Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken ”Tragedy, The Greeks and Us” söker han grunderna för ett tragiskt tänkande. Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas ”implicit bias” på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.