Filosofiska rummet

Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier – sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet. Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen WlodekRabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslarmed vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kunskap behövs för att fatta kloka beslut är okontroversiellt, men hur mycket ska experterna säga till om? Balansen mellan demokrati och expertstyre är en evig filosofisk fråga och svaren har sett olika ut genom historien. Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna, andra hävdar Sverige har tack och lov lyssnat på kunskapen och inte låtit politisk populism styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati? När ska politikerna ta över?  Och vem sak man lyssna på  när experterna är oeniga?Filosofiska rummet- om experternas makt kontra politikerna och därmed folket. Medverkande i programmet är: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Mikael Carleheden, lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet och Peter Strandbrink, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl Tänkare och böcker som nämns i programmet: Jason Brennan: Against Democracy (Princeton University Press, 2016)Hélène Landemore, Democratic reason: Politics, collective intelligence, and the rule of the many, Princeton, Princeton University Press, 2017.Max Weber

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han möter Nora Hämäläinen, etikforskare och filosof vid universiteten i Helsingfors och i Pardubice, Tjeckien, i ett samtal om frihet, välbefinnande och grunden för människors rättigheter. Frågan är också om en del av dessa rättigheter är hotade, som en konsekvens av pandemin. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trenden går mot att det är upp till dig att definiera vem du är, samtidigt som begreppet kön har vidgats från att enbart avse män och kvinnor till att omfatta transpersoner med en mångfald av identiteter. Transpersoners rättigheter har stärkts och många fler har de senaste åren sökt sig till vården för att inte kroppen stämmer med identiteten. Men den förändrade synen på kön har också lett till en laddad debatt, bland annat kritik från feminister som menar att den nya synen, med en förskjutning från biologin till identitet, försvårar kampen för jämställdhet och att kvinnor osynliggörs. Medverkande i detta samtal är Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och aktuell med boken "Om könets existen: tankar om den nya synen på kön", Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, Anna Petronella Foultier, doktor i teoretisk filosofi vid Stockholm universitet. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Han är dessvärre inte med oss längre, kan vi säga. Men stämmer det? En viss närvaro av dem som gått före oss kan vi väl ändå känna, vi som ännu lever? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Om de döda verkligen påverkar våra liv i någon konkret mening, är det då korrekt att säga att de inte existerar? I det här samtalet rör vi oss mellan irrationell skrockfullhet och filosofisk rationalitet. Vi undersöker vår relation till de döda, våra nära och kära såväl som historiska och i viss mån odödliga gestalter. Inspirationen kommer till stor del från Hans Ruins bok Being With the Dead. Vid mikrofonerna historikern Malin Thor Tureby, Malmö universitet, teologen Jayne Svenungsson, Lunds universitet och filosofen Hans Ruin, Södertörns högskola.

Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Juridiskt sett kan ett barn i Sverige ha högst två föräldrar. Just nu arbetar en utredare på regeringens uppdrag med att modernisera föräldrabalkens regler. Utredaren ska bland annat undersöka om barnets rätt till s k sociala föräldrar behöver stärkas och om de familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar, behöver ges bättre förutsättningar. Ponera att normen och idén om mamma, pappa, barn bygger på en överdriven tro på romantik och biologi. Många barn växer ju redan upp i bonusfamiljer och stjärnfamiljer, och barn kommer till på många olika sätt. Vi gör ett tankeexperiment: Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar i en familj. Vid mikrofonerna Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Elia Psouni, docent i psykologi vid Lunds universitet som i sin forskning undersöker hur små barn mår i olika familjekonstellationer.

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Meritokrati – att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom – det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass. I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien? Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar? Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor? Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge? Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.