Filosofiska rummet

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 20 februari 2005 Boktips:Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986.Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död. Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången 10 maj 2020 BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars MogensenProducent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal. Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt  olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas? Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok ”För lite” som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är? Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok ”Caste” där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket.  Funkar det att göra så?  Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering? Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medborgare, ett ord som andas plikt, ansvar och sammanhang. Redan Aristoteles ställde sig frågorna: vem är medborgare och vad är en medborgare? Genom historien har synen och tankarna kring medborgarskap utvecklats. Under 1990-talet, i takt med den ökande internationella migrationen, fick diskussionen om vad en medborgare är och bör vara ny näring.I Sverige talas det idag om att höja statusen på medborgarskapet, att införa test i språk och samhällskunskap. En rörelse som ses på fler håll i världen.  Svenska medborgare har rätt att vara i landet och att rösta i riksdagsval, men vad har medborgarskap för betydelse för sammanhållningen i ett samhälle?  Och vad är en god medborgare?Medverkande i veckans Filosofiska rummet är: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Jonas Hultin Rosenberg, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier – sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet. Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen WlodekRabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslarmed vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att kunskap behövs för att fatta kloka beslut är okontroversiellt, men hur mycket ska experterna säga till om? Balansen mellan demokrati och expertstyre är en evig filosofisk fråga och svaren har sett olika ut genom historien. Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna, andra hävdar Sverige har tack och lov lyssnat på kunskapen och inte låtit politisk populism styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati? När ska politikerna ta över?  Och vem sak man lyssna på  när experterna är oeniga?Filosofiska rummet- om experternas makt kontra politikerna och därmed folket. Medverkande i programmet är: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Mikael Carleheden, lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet och Peter Strandbrink, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl Tänkare och böcker som nämns i programmet: Jason Brennan: Against Democracy (Princeton University Press, 2016)Hélène Landemore, Democratic reason: Politics, collective intelligence, and the rule of the many, Princeton, Princeton University Press, 2017.Max Weber

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH. Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han möter Nora Hämäläinen, etikforskare och filosof vid universiteten i Helsingfors och i Pardubice, Tjeckien, i ett samtal om frihet, välbefinnande och grunden för människors rättigheter. Frågan är också om en del av dessa rättigheter är hotade, som en konsekvens av pandemin. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.