Stora idéer med Sverker Sörlin

Sverker Sörlin har bjudit in fredsforskaren Helena Lindholm för att förklara Palestinakonfliktens historia på 53 minuter. Hur kan ämnet aceton förklara staten Israels ursprung? Varför räcker det inte att beskriva frågan som en kamp mellan två nationalistiska rörelser? Vilka är möjligheterna till en långvarig och rättvis fred nu? Och till sist: En bra punkt i Trumps plan.  Skicka in din fråga till Sverker Sörlins frågelåda: podd@arenagruppen.se

Sverker Sörlin dyker ner i kollapsologi och dess förbindelse till natur och litteratur. Han utforskar Dark Mountain-rörelsens kritik av civilisationsmyter och skillnaden mellan återvildning och människans relation till naturen. Diskussionen berör även kulturkanonens roller, dess nationalistiska risker och kopplingen till desinformation. Sörlin argumenterar för humanistisk kunskap som svar på dagens utmaningar, snarare än strikta kanoniska listor.

Hon har kallats ett framtidslöfte inom socialdemokratin. Annie Ross pratar klimatpolitik och ideologi med Sverker Sörlin i säsongens första avsnitt. Hur kunde klimatfrågan bli identitetspolitisk? Dessutom ett nytt inslag i podden: Dagens politiska glosa. Tänkare som nämns i avsnittet: Karl Polanyi, Mariana Mazzucato, Elinor Ostrom. Musik: Bemsha Swing (Esbjörn Svensson Trio), Micro Composition A (Jared C Balogh) 

Elisabeth Lindberg, doktor i ekonomisk historia och utredare på tankesmedjan Katalys, utforskar hur ekonomer har dominerat samhällsutvecklingen sedan efterkrigstiden. Hon diskuterar sambandet mellan ekonomisk politik och ekonomers inflytande på politiska beslut. Lindberg lyfter fram hur olika ekonomiska teorier påverkar den svenska debatten och belyser övergången från keynesiansk till nyliberal ekonomi. Dessutom jämförs ekonomers roller i Sverige med andra länder, vilket ger en insyn i internationell påverkan.

Gina Gustavsson, docent i statskunskap och kolumnist på Dagens Nyheter, och Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, diskuterar Trumps komplexa ideologi och dess rötter i amerikansk nationalism. De analyserar hur Trumps strategi har förändrat det republikanska partiet och påverkat politikens dynamik. Dyrkan av historiska filosofer som Tocqueville och samtidens utmaningar, såsom accelerationism och frihandelsmotstånd, ger en djupare förståelse för den samtida politiska landskapet.

Hur kan den brokiga koalitionen kring Trump hålla ihop? Går empati att öva upp? Vilka buddhistiska idéer tycker du om?   Tre frågor från er lyssnare får svar från Sverker Sörlin i dagens avsnitt. Skicka in din fråga till Sverker Sörlin: podd@arenagruppen.se

Anita Goldman, en svensk författare och kulturskribent, diskuterar livets komplexitet och civilisationskritik. Hon reflekterar över hur ord som ödmjukhet ofta bortprioriteras till förmån för effektivitet. Samtalet spänner över hennes uppväxt i Guldheden, odlingens betydelse och balansen mellan små- och storskaligt jordbruk. Goldman belyser vår längtan efter naturens skönhet och vikten av att återknyta till den, särskilt i en tid av alienation och materiell konsumtion.

Nora Hämäläinen är docent i filosofi vid Helsingfors universitet och aktuell med boken "Granhäcken – en essä om ensamheter". I samtalet diskuterar hon varför ensamhet ökar i samhället och hur litteratur kan belysa detta fenomen. Hämäläinen utforskar myten om ensamhet i städer, hur gemenskaper kan formas trots isolering, och kopplingen mellan ensamhet och politiska strukturer. Hon reflekterar också över Foucaults och Arendts syn på individens roll samt hur vi medikaliserar ensamhet istället för att förstå dess djupare sociala rötter.

Mellanrummens politik. Avvikelsernas politik. Allmänningarnas politik. I poddens serie om de klassiska ideologierna har vi kommit fram till anarkismen. Sverker Sörlin tar hjälp av Ann Ighe, redaktör för kulturtidskriften Ord&Bild, för att förstå den frihetliga socialismen. Ställ din fråga till Sverker Sörlin och Stora idéers frågelåda: podd@arenagruppen.se

I det här samtalet talar statsvetaren Erik Åsard, en expert på amerikansk politik och författare till en bok om Hitlers maktövertagande, om sin forskning. Han granskar hur Första världskriget formade Hitlers radikalisering och antisemitism. Åsard kopplar även paralleller mellan Weimarrepubliken och dagens USA, med fokus på populism och politisk kommunikation. Genom att utforska demokratins hot och hur medborgarengagemang kan vara en motkraft, erbjuder han insikter som är både aktuella och skrämmande.