Fredagsintervjun

Lise Tamm, nybliven chef för Jämställdhetsmyndigheten intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Under åren som åklagare har hon ibland skapat rubriker, exempelvis när hon jämförde utsatta svenska områden med krigszoner. I november tog hon över ledningen för en myndighet med ansvar för ett område där vindarna blåser i nya riktningar. Hur mycket känner hon av den backlash för feminismen som många talar om? Och finns det skäl att börja fokusera mer på frågor som skolan och självmordsstatistiken där pojkar och män drar det kortaste strået?

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) intervjuas av Magnus Thorén. Efter invigningstalet på Göteborgs filmfestival i januari beskrevs relationen mellan henne och delar av kultursektorn som bottenfrusen. Handlar bråket om kulturförakt från Tidöregeringens sida? Handlar det om okunskap om de knappa ekonomiska villkor som många kulturarbetare lever under, eller om en kulturelit som är ovan vid att en minister talar klarspråk? 

David Bergman, lärare på Försvarshögskolan, intervjuas av Henrik Höjer. Vem är du när kriget kommer? Det är förstås svårt att veta, men överstelöjtnanten, doktorn i psykologi och författaren David Bergman har fördjupat sig i frågan i den nyutkomna boken ”Vem är du när kriget kommer”. Hur påverkas människan och samhället av krig? Vilka är de stora myterna och missuppfattningarna om krig – och varför minskar självmord och psykisk ohälsa vid krig och kriser?

Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) intervjuas av Magnus Thorén. Den gröna omställningen i norr skulle inte bara hjälpa världen att nå klimatmålen och minska Europas beroende av Kina. I Skellefteå var också planen att den skulle ge tiotusentals nya invånare och en ny guldålder för kommunen. Men i höstas kraschade batteritillverkaren Northvolt och lämnade förutom miljarder kronor i skulder också efter sig frågan om hur Skellefteå nu ska gå vidare. Är det läge för ännu mer ambitiösa gröna satsningar nu, som planerna på att bli ”Europas främsta vätgasstad”? Eller är det tvärtom hög tid för ansvariga politiker att dra i nödbromsen?

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. I maj firar han 20 år på posten. Men dagens SD är något helt annat än det han en gång tog över. Rollen som samarbetsparti till regeringen ger för första gången ett verkligt inflytande men också ansvar för tillståndet i landet. Samtidigt knakar enigheten inom partiet – bland annat som en följd av de kompromisser som rollen kräver. Var det svårare än Jimmie Åkesson trodde att ta ansvar på riktigt?

Säkerhetsexperten Hansi Stafbom, författaren och tidigare rektorn Vesna Prekopic och tillförordnade chefen för Brå Jonas Trolle intervjuas av Magnus Thorén. Masskjutningen vid Campus Risbergska i Örebro är ett av de värsta illdåden i Sveriges historia och den mest omfattande attacken som drabbat svensk skola. Händelsen har skapat debatt om hur skolor ska agera för att förhindra nya dödliga attacker. Men går de verkligen att förhindra, och varför har intresset för ökad säkerhet i skolans värld hittills varit så svalt?

Tidigare ambassadören i Kina Lars Peter Fredén intervjuas av Staffan Dopping. I somras färdades han i två månader på cykel längs fronten i Ukraina för att komma så nära människorna och krigets vardag som möjligt. Han säger att han blev hoppfull om att Ukraina ska vinna kriget och att han valde cykeln för att ha tid att iaktta, att känna markens dofter, att höra och att tänka. Det skilde honom också från alla journalister som reser i bil. 

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Under de senaste åtta åren som Socialdemokraterna satt vid makten gjordes alldeles för lite för att stoppa gängkriminaliteten. Det är Teresa Carvalho på det klara med idag och den insikten har fått partiet att ompröva många av sina ståndpunkter. S är överens med regeringen om den repressiva delen av brottsbekämpningen men starkt kritiskt mot bristen på förebyggande insatser. Vad skulle göras annorlunda om Teresa Carvalhos parti fick styra?

Poddaren och debattören Omar Makram intervjuas av Jörgen Huitfeldt. När han först kom till Sverige var han en sekulär liberal som hittat hem. Efter över tio år här har Omar Makram delvis tänkt om: I vissa avseenden har den antiauktoritära och frihetliga pendeln sväng för långt på ett sätt som får samhället att fungera dåligt. Och konsekvensen av att vi öppnat för stor invandring från länder där värderingarna ser helt annorlunda ut är att Sverige också behöver bli lite mer som Mellanöstern, tror han.

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?