Radiokorrespondenterna Kina

Peking spärras av när Kina rustar för sin tjugonde partikongress. Alla blickar riktas mot Xi Jinping som väntas befästa en roll som envåldshärskare. Hör om hur det påverkar Kina och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har blivit dags att offentliggöra vilka som ska styra Kina de kommande fem åren och peka ut den riktning som landet ska ta, i en partikongress som på alla sätt ser ut att bli historisk. Hör om hur korrespondent Björn Djurberg blev stoppad när han ville cykla förbi Himmelska fridens torg, i en avspärrad huvudstad som laddar för den tjugonde partikongressen i ordningen.Xi Jinping väntas sitta kvar och sneglar mot MaoXi Jinping väntas under kongressen utses till president och generalsekreterare för kommunistpartiet för en tredje mandatperiod, i strid med tidigare praxis. Därmed kommer han ha suttit vid rodret i över ett decennium. Hör om Xi:s maktambitioner och den pånyttfödda personkulten som för tankarna till Mao. Hör också i avsnittet om misslyckandet med att få till en FN-debatt om Kinas övergrepp mot minoriteter i Xianjang-regionen och vad Indiens nedlagda röst i frågan säger om relationen mellan de två asiatiska stormakterna.Medverkande:Björn Djurberg, Ekots KinakorrespondentHanna Sahlberg, Ekots KinakommentatorNaila Saleem, Ekots SydasienkorrespondentProgramledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Grodan kallas han på nätet och bakom scenen har han förblivit en dold makthavare i Kina. Jiang Zemin plockades från Shanghai efter massakern 1989 och var därefter Kinas högste ledare under tio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om Jiang Zemins tid som Kinas högste ledare. Under 1990-talet charmade han västvärldens ledare och fick omvärlden att hoppas på en demokratisk utveckling i Kina. Samtidigt var politiken på hemmaplan hårdför. Under Jiang Zemins tid vid makten inleddes till exempel en omfattande förföljelse av Falun Gong. På 2000-talet tog Hu Jintao över, men Jiang Zemin har utan tvekan behållit ett politiskt inflytande i Kina och är sannolikt ett irritationsmoment för Xi Jinping.”Tillbaka från de döda” på partikongressenMed sina stora tjocka glasögon och byxorna högt uppdragna har Jiang Zemin blivit en symbol för en försvunnen era som många i dagens i Kina romantiserar. Och nu kan man fråga sig: Kommer en nästan 100-årig Jiang Zemin att dyka upp och visa sig på partikongressen i höst? Senast det begav sig dök han oväntat upp och stal han showen under Xi Jinpings långa tal.Avsnittet spelades in i september 2022.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare. Lars-Åke Skager, tidigare kommunpolitiker i Göteborg. Börje Ljunggren, tidigare diplomat och ambassadör i Peking.Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Monica Bergmark

Kina pratar allt mer om Nato och tonen har skärpts. Kritiken tar ofta sikte på USA, men även Sveriges Nato-ansökan kommenteras. Hör om de officiella markeringarna och propagandan i kinesiska medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nato-medlemskapet kommer allt närmare för Sverige och Finland, nu återstår bara två länder som ska godkänna ansökan. Samtidigt går kinesiska medier på högvarv om Nato. Där har man trappat upp sitt tonläge rejält och det har även förekommit kommentarer som direkt siktar in sig på det svenska medlemskapet. Det här visar en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina. En talesperson för det kinesiska utrikesministeriet har till exempel sagt att "relevanta länder" bör iaktta försiktighet. Kinesisk satir utmålar USA som ett land i förfallI Kina utmålas Nato ständigt som USA:s förlängda arm och verktyg. Därmed kan Kinas Nato-kritik i mångt och mycket ses som ett uttryck för den spända relationen mellan Kina och USA. Hör om satirteckningarna i kinesiska medier som ständigt tar fasta på Nato och USA och där USA utmålas som ett land som slits isär av inre motsättningar. Hör också i avsnittet om hur journalistvisum används i spelet mellan stormakterna och om helgens plötsliga ryktesspridning i sociala medier om en kupp i Kina. Medverkande:Hanna Sahlberg, Ekots KinakommentatorGinna Lindberg, Ekots USA-kommentatorHillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om KinaProgramledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joar Jonsson

När Vladimir Putin är pressad kliver Xi Jinping fram. Hör allt om maktspelet och härskarteknikerna på diktatormötet i Samarkand. Och hur Kina nu dominerar Ryssland på ett historiskt nytt sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin började. Och för Putins en av få utlandsresor som har gjorts sedan invasionen av Ukraina inleddes. Öga mot öga satt de nu i samma rum inom ramen för Shanghai Cooperation Organisation och talade om stärkta band och en ny världsordning. Men mötet blev också en uppvisning i ryggdunk, maktspel och härskartekniker där Xi Jinping drog längsta strået. Kina utnyttjar nu på ett tydligt sätt att Putin är pressad och Xi Jinping flyttar fram sina positioner på den globala spelplanen. "Kinesiska sidan har övertaget"Putin uttryckte ett helhjärtat stöd för Kinas linje ifråga om Taiwan under mötet, men fick inte samma varma hand tillbaka. Från mötet rapporterades tvärtom att Xi Jinping uttryckte "frågor" och "oro" om Putins krig i Ukraina. Något som väcker frågor om var Vladimir Putin har Xi Jinping. Hör också om de centralasiatiska ländernas position, mittemellan Ryssland och Kina. Även där passar Kina på att stärka sin egen roll nu. Medverkande:Hanna Sahlberg, KinakommentatorJohanna Melén, utrikesreporterAxel Kronholm, programledare

Kina har genomlidit en extrem värmebölja i sommar. Yangtzefloden har bitvis legat helt uttorkad, med akut energibrist som följd. Hör om Kinas sårbarhet inför klimatförändringarna och vad som görs åt det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit den värsta torkan på över 60 år. Värmeböljan i Kina i sommar har orsakat skogsbränder, skadade skördar och lett till akut elbrist. Fabriker har fått stänga och äldre har fått söka svalka inne i luftkonditionerade mataffärer. I till exempel Shanghai släcktes belysningen ner längs the Bund, det så välkända promenadstråket längs vattnet.Vattenkraftens kapacitet väntas minskaAllra tydligast har extremvädret synts i Yangtze, världens tredje största flod, som sjönk till rekordlåga nivåer i augusti. Torkan har blivit en smärtsam påminnelse om de enorma energi- och klimatutmaningar som Kina står inför. Hör om hur Kina är beroende av floden som nu hotas. I Yangtzefloden finns bland annat De tre ravinernas damm, en av världens största vattenkraftsdammar, ett ur miljösynpunkt kontroversiellt bygge men som idag producerar en betydande del av den el som Kinas industri behöver. Hör också om Xi Jinpings första utlandsresa sedan pandemin bröt ut och varför han väljer att träffa Vladimir Putin.Medverkande:Axel Kronholm, programledareHanna Sahlberg, KinakommentatorDeliang Chen, klimatforskare och professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.

I sista sekund kom den FN:s rapport om övergrepp mot uigurer i Xinjiang. Men kommer FN-rapporten att kunna förändra något? Kina gick till omedelbar motattack och avfärdar alltihop som lögn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FN:s rapport om övergrepp och människorättsbrott mot minoriteter i Xinjiang har föregåtts av ett omfattande spel. Kina har försökt stoppa rapporten och trycket på FN:s avgående högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har varit enormt. Så hur skarpa formuleringar blev det i slutändan? Och vilken tyngd kan rapporten få? Kinapoddens gäster har läst och analyserar.Kina kontrar med motrapport och samlar allieradeFN tar upp tvångsarbete, tvångssteriliseringar, interneringsläger och övervakning i Xinjiang. Kina kan ha begått brott mot mänskligheten, enligt rapporten. Det kinesiska kommunistpartiet kallar FN-rapporten för "desinformation" och "lögn" och kontrar med en egen omfattande motrapport. Och i FN samlar Kina sina allierade för att få stöd. Kommer Kina att lyckas sopa undan den graverande kritiken? Vilka formella vägar finns för att nu agera mot Kina? Hör också om hur stadens Kashgar och levnadsvillkoren för uigurer i Xinjiang förändrats över tid.Medverkande:Axel Kronholm, programledareHanna Sahlberg, Ekots KinakommentatorFredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitetMaja Åberg, sakkunnig på internationella organisationer på Amnesty

På pappret har ön inte en chans mot sin starka granne. Men i verkligheten finns flera faktorer som talar till Taiwans fördel. Hör höstens första avsnitt om hur Taiwan kan försvara sig om det blir krig med Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Taiwans president Tsai Ing-wen har efter sommarens kinesiska militärövningar sagt att Taiwans militära styrkor har ökat sin beredskap, att man noga följer de militära aktiviteterna i sitt närområde och att man har nära kontakt med sina allierade. Alldeles nyligen kom också besked om en rekordstor ökning av försvarsbudgeten i Taiwan. Svårt för Kina landstiga på TaiwanTaiwans militära styrka och vapenarsenal är dock inte närheten av Kinas. Sett till storlek och vapenmängd skulle ön inte ha en chans i händelse av väpnad konflikt med Kina. Men ändå finns det flera faktorer som faktiskt talar för Taiwan i händelse av en invasion. Taiwans bergiga terräng medför till exempel att en amfibisk landstigning skulle bli en oerhört komplicerad operation. En annan faktor är försvarsviljan, där kriget i Ukraina visat att även ett militärt svagare land kan överraska i fråga om motståndskraft. Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator och Per Olsson, försvarsekonom vid FOI.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese RosenvingeTekniker: Jacob Gustavsson

Sommarrepris. Om den kinesiska militärens upprustning och Taiwans strategiska betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jämfört med USA lägger Kina fortfarande relativt lite i absoluta tal på sin försvarsmakt, men under de senaste åren så har Kina rustat upp sina styrkor och övat mycket. Idag menar flera bedömare att Kina har en högteknologisk och väldrillad militär – inte minst när det gäller flygvapnet. Så hur stark är den kinesiska militären idag, jämfört med till exempel USA:s?I detta avsnitt av Kinapodden pratar vi även om det spända läget i den indopacifiska regionen. Varför är Taiwan så viktigt för Kina och hur långt kan Peking vara beredda att gå för att ena Taiwan med Fastlandskina? Finns det fler områden där konflikter kan blossa upp? Avsnittet sändes första gången 8/12-21.Medverkande: Björn Djurberg och David CarlqvistProgramledare: Hélène BennoProducent: Björn Barr

Björn Djurberg (Peking), Peder Gustafsson (Bangkok), Naila Saleem (Sydasien) och kinakommentatorn Hanna Sahlberg om de viktigaste händelserna i Kina i höst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här avsnittet av Kinapodden i P1 spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget ”Förstå världen – möt Radiokorrespondenterna”.Programledare: HELENE BENNO.

Den amerikanska toppolitikern Nancy Pelosi besöker Taiwan. Det har upprört Kinas ledare Xi Jinping och det redan tidigare spända läget mellan USA-Taiwan-Kina har nu skärpts ytterligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett extrainsatt avsnitt av Kinapodden med anledning av att Nancy Pelosi, talman i USA:s representanthus, har varit på besök i Taiwan och bland annat träffat presidenten Tsai Ing-wen. Kina har flaggat för "motåtgärder" med anledning av besöket och relationerna mellan de tre länderna ansträngs ytterligare på grund av besöket.Hur påverkas läget mellan å ena sidan Kina och USA och å andra sidan Kina och Taiwan av det här? Och vad kan det här betyda för relationerna mellan länderna framöver? Veckans gäster är Johan Englund, Säkerhetspolitisk analytiker med inriktning på Kina på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut och Björn Djurberg, Pekingkorrespondent.Programledare: Helene BennoProducent: Emilia AroTekniker: Stian Fagerberg