Vetenskapsradion Historia

I Ceuta inleddes den europeiska expansionen över världen för 600 år sedan. Och i Storbritannien försöker nu historikerna påverka politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt. – Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia. Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer. Programledare är Tobias Svanelid.

Kvinnor har deltagit i historiens alla krig, ändå har de glömts bort av historieskrivarna. Två forskare riktar nu ljuset mot historiens kvinnokrigare. Dessutom nagelfars senaste andra världskrigsfilmen "Fury" av historisk expertis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jeanne d’Arc, Johanna av Flandern och Maria Botjkarjova. Listan över kvinnor som tagit upp vapen för att delta i krig kan göras lång, men historieskrivarna har tenderat att glömma bort dem, eller aktivt sudda ut deras livsöden. – De utmanar vårt invanda sätt att se på vad en kvinna skall vara och vad en soldat skall vara säger Per Enerud som är aktuell med boken ”Låt oss dö som hjältar” som skildrar två ryska kvinnokrigare. Arkivarien Stefan Högberg undersöker samma fenomen under medeltiden, och berättar att det sannolikt fanns mängder av kvinnor i medeltidens många krig och konflikter, och vi känner till inte mindre än 89 kvinnliga korsfarare. Tobias Svanelid och armémuseets Thomas Roth granskar också bioaktuella ”Fury”, som presenteras som en extremt realistisk och autentisk krigsfilm. Den historiska expertisen säger däremot något helt annat.  Programmet är en repris från den 25 oktober 2014.

Tobias Svanelid besöker Krapperups trädgårdar vid Helsingborg för att uppmärksamma trenden med att återskapa historiska trädgårdar. Och veckans Eurovision Song Contest har en lång historia av att skildra och påverka Europas historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir allt mer populärt att återskapa historiska trädgårdar efter medeltida eller senare snitt. Tobias Svanelid träffar trädgårdsarkeologen Anna Andreasson för att ta reda på hur det går till och hur man kan tänka om själv vill anlägga en historiskt korrekt täppa på sin tomt. Dessutom uppmärksammas veckans stora musikspektakel i Wien, Eurovision Song Contest, som under nära 60 år format Europas historia – det menar Dean Vuletic, världens ende schlagerhistoriker.

På Blasieholmen i Stockholm låg tidigare Stockholms strömmingscentral, sida vid sida vid det kungliga skeppsvarvet, som arkeologerna nu utforskar. Och schlagerstaden Wien bär spår av såväl svenska hjälpinsatser som 200-åriga brakfester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Nationalmuseet på Blasieholmen gräver nu arkeologerna efter resterna efter Sillhofvet – stömmingscentralen som fortfarande luktar av rutten fisk. Dessutom hoppas man hitta resterna efter det kungliga skeppsvarvet på platsen, en gång Sveriges största arbetsplats. – För femhundra år sedan var det här en liten skärgård mitt i Stockholm, med flera öar där det nu är en halvö, berättar arkeologen Mathias Bäck som guidar runt Tobias Svanelid i utgrävningsgropen där man hittat kritpipor, krossade grytor och rester efter de enorma tunnor där strömmingen förvarats. Dessutom görs ett besök i Wien, dit nu schlagerfantasterna flockas. Men redan för 200 år sedan festades det stort i Wien, då staden var värld för fredskongressen som skulle forma Europas framtid. Historikern Jenny Öhman berättar om superfesten och om spåren av den svenska hjälpinsatsen som räddade 1920-talets wienare.

Den 7 maj 1945 kapitulerade Tyskland och freden firades Europa. Men striderna upphörde inte omedelbart på alla håll, och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar platserna där kriget efter kapitulationen stod som hårdast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var först den 20 maj som de tyska styrkorna på den holländska ön Texel lade ner vapnen, efter att i flera veckor kämpat mot georgiska rebeller, berättar armémuseets Thomas Roth. Hör också militärhistorikern Lars Ericson Wolke berätta om de hårda striderna i Böhmen, Kurland och Slovenien som orsakade tiotusentals dödsoffer långt efter att freden i Europa hade utropats. Och om de allra sista tyskarna som lade ner sina vapen – på Svalbard! Programledare är Tobias Svanelid.

Tyska arkeologer planerar för återuppbyggnaden av världsarvsstaden Aleppo och svenska historiker spekulerar i historier som aldrig hänt, men som kunde ha inträffat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturavet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad det finns för nytta med sådan här kontrafaktisk historia.

Varför mördades 1,5 miljoner kristna i Osmanska riket vid tiden för första världskriget, och hur lyckas Turkiet ännu hundra år senare förneka folkmordet på armenier och andra kristna grupper? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 100-årsmarkeringen av folkmordet på armenierna 1915. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan dödades omkring 1,5 miljoner armenier och andra kristna grupper i dåvarande Osmanska riket. Vetenskapsradion Historia träffar armeniska och svenska historiker för att reda ut vad som hände och varför, och hur det kan komma sig att Turkiet 100 år senare förnekar att ett folkmord ägde rum. Dessutom berättas historien om Alma Johansson, svenskan som blev vittne till de fruktansvärda grymheter som drabbade armenierna. Ljuset riktas också mot folkmordet på syrianer/assyrier vid samma tid, det mörka år som de drabbade själva kallar för Seyfo – svärdets år. Medverkande är Kevork Hintlian, Maria Småberg, Vahagn Avedian, Göran Gunner och David Gaunt. Programledare är Tobias Svanelid.

150 år efter mordet på president Abraham Lincoln reser Tobias Svanelid till brottsplatsen för att höra om den förskräckliga händelsen och dess konsekvenser för amerikansk historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 14 april 1865 sköts amerikanske presidenten Abraham Lincoln för att avlida dagen efteråt. Skottet ekar ännu 150 år efteråt som en av de viktigaste och mest mytomspunna händelserna i USA:s historia, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid åker till platsen för brottet, Ford’s Theatre i Washington DC för att ta reda på vad som egentligen hände och vilka konsekvenser mordet haft. Historieprofessorn Richard Wightman Fox, författare till aktuella ”Lincoln’s Body” menar att presidenten kommit att bli en kraftfull symbol för den amerikanska drömmen, och för tanken på alla människors lika rättigheter, och att det inte minst var Lincolns groteska kroppshydda som skapat den långlivade Lincolnmyten. Martha Hodes, historieprofessor vid New York-universitetet och författare till aktuella ”Mourning Lincoln”, visar däremot att alla inte sörjde presidentens död. I Södern hyllade man mördaren och hoppades att mordet skulle sätta stopp för planerna att frige sydstaternas slavar. Bland afroamerikanerna fruktade man samma sak, att mordet skulle krossa Lincolns drömmar om att förbjuda slaveriet. Men bland dagens amerikaner är det inte presidentens kropp eller sorgliga slut man tänker på, när man hör namnet Lincoln – han är förvisso landets mest populära president genom tiderna, men associeras idag med bilar, bankrådgivning och vampyrjägare.

Den norska regeringen tog inte hoten om invasion på allvar och borde ställts inför rätta efter kriget. Det menar författaren Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om invasionen den 9 april 1940. Dessutom berättas historien om fiskebyn Telavåg, som jämnades med marken för sitt motstånd mot nazismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 40 000 norrmän dömdes för landsförräderi efter kriget, men de ytterst ansvariga för den tyska ockupationen, den norska regeringen, kom undan. Nu menar historikern Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om Tysklands invasion av Norge, att både norske utrikesministern och försvarsministern var kriminellt inkompetenta i att hantera situationen kring ödesdagen den 9 april 1940. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia norska fiskebyn Telavåg, som fick betala ett oerhört pris för invånarnas motstånd mot de nazistiska ockupanterna. Efter en strid med Gestapo deporterades byns samtliga manliga invånare, och husen jämnades med marken. Programledare är Tobias Svanelid.

Möt Anna Lihammer, aktuell med historiedeckaren Än skyddar natten, och hör om hur kronprinsessan Margareta revolutionerade kungabegravningarna i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Lihammer utsågs till 2014 års bästa deckardebutant och nu är hon aktuell med andra delen i sin serie om det mörka svenska 1930-talet. Historier som kretsar kring decenniets totalitära ideologier och klassmotsättningar. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om naziarkeologer, hällristningar, polissystrar och historiedeckarvurm. Dessutom avslutar Lena Rangström serien om de svenska kungabegravningarnas historia genom att berätta om kronprinsessan Margareta, som med sin död och begravning 1920 kom att revolutionera de svenska begravningstraditionerna. Programledare är Tobias Svanelid.