Vetenskapsradion Historia

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals. (lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur.– Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenvägen också kom att förändra vikingatidens kinesiska högkultur, Tang-dynastin, vars föremål just visats i Stockholm.Programledare är Tobias Svanelid.

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien.– Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.

Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka – utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom.– Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet, i de personliga möten som skedde mellan svenska och kinesiska handelsmän för nära 300 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid.

Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger.– I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.

Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen.– Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA – för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid.

Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse.– Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin.Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid.

Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker, och dessutom uppmärksammas den tyska typsnittsstriden som nazisterna satte punkt för för exakt 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig.– Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.Dessutom handlar det om den tyska typsnittsstriden som avgjordes för exakt 75 år sedan – då beslutade sig Hitler för att avskaffa den klassiska tyska frakturstilen till förmån för det latinska Antiqua-typsnittet. Men trots åtgärden har just frakturerna kommit att associeras med nazismen, och medievetaren Eva Kingsepp förklarar varför.Programledare är Tobias Svanelid.