Vetenskapsradion Historia

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden av Roger Gyllin och Ingvar Svanberg Historiska hundar av Mats Carlbom Escape from Colditz utgiven av Osprey Games The Fog of War utgiven av Stronghold Games

Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. – Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Vetenskapsradion Historia tar tempen på förberedelserna inför årets medeltidssommar och kollar in gyckelövningar och svärdsträning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden. – Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid. Dessutom träffar vi arrangörerna bakom Hassela medeltidsdagar, en av sommarens alla medeltidsträffar, för att höra hur de finslipar de sista detaljerna. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om Sveriges äldsta motorväg.

Tobias Svanelid reser till Seskarö i Bottenviken för att höra om hungerkravallerna 1917, då sågverksarbetarna krävde bröd men möttes av militärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. – Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.

Det var Sveriges pampigaste stad under medeltiden och landets skyltfönster mot omvärlden. Tobias Svanelid träffar Dick Harrison i Kalmar, staden vars historia nu skrivs om, och blivit hundra år äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tänk dig ett Lübeck eller Brügge med trappstegsgavlade patricierhus, en riktig hansastad vid Kalmarsund, där dåtidens elit frotterade sig, berättar Dick Harrison, aktuell med boken Kalmars Historia – Den begravda staden. Dessutom besvaras lyssnarfrågan om de pirater som nu är aktuella på bioduken – hur kommer det sig att Pirates of the Caribbean och andra piratskrönor utspelar sig på 1700-talet, när piraternas egentliga storhetstid inträffade på 1600-talet?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius tar reda på hur forntidens hedniska tempel såg ut, och granskar historietrådarna i bioaktuella King Arthur - Legend of the Sword. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sekel har historiker bråkat om forntidens kulthus – om de har funnits och i så fall hur de har sett ut. Nu reder arkeologerna Julia Mattes och Anders Kaliff ut saken utifrån den senaste tidens forskning om stenålderstida dödshus och vikingarnas asatempel – Det mytomspunna templet i Gamla Uppsala bör ha varit en hög stavkyrkeliknande byggnad som synts vida i landskapet, berättar Anders Kaliff. Dessutom om bioaktuella King Arthur – Legend of the Sword. Historikern Ulf Zander menar att filmen plockat ifrån de medeltida Arthurlegenderna som från ett smörgåsbord och att resultatet inte blivit särskilt lyckat. – Man har nog tyckt att medeltidens budskap om ridderlighet och ädelmod inte passat i vår tid, menar han. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om den märkliga landskapsgränsen rätt igenom ön Hisingen.

Tobias Svanelid bekantar sig med Kristina Gyllenstierna och Kristian Tyrann, som stod på var sin sida under Stockholms blodbad. Dessutom lyssnarfråga om varför många av oss har fler än ett namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholms blodbad 1520 är en av den svenska historiens mest ödesmättade händelser – den blodiga finalen på det svenska upproret mot Danmark. På var sin sida om konflikten som låg till grund för blodbadet stod tidens främsta maktmänniskor – riksföreståndarens änka Kristina Gyllenstierna och den danske kungen Kristian Tyrann. – Hon såg ingen annan utväg än att själv ta över befälet för motståndet mot Kristian Tyrann, berättar Marie-Louise Flemberg som är aktuell med en biografi om Kristina. – För Kristian handlade det om en personlig kamp för det han verkligen trodde på – ett enat Norden, menar Erik Peterson, aktuell med en biografi om Kristian Tyrann. Tobias Svanelid diskuterar blodbadets historia utifrån huvudmotståndarnas perspektiv. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om varför så många av oss idag har fler än ett förnamn.

Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna vid Slussen för att få en skymt av Stockholms historiska shoppingstråk. Dessutom om musiken som hetsade forna tiders soldater i krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. – Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sveriges äldsta ursprungsfolk.

Tobias Svanelid besöker nyöppnade Vikingaliv för att undersöka vilken bild stockholmsturisten kommer att få av våra mest kända förfäder. Dessutom om Karl XI:s älgkavalleri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. – Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.

Våren 1917 stod Sverige inför en socialistisk revolution. Hungern drev folk ut på gatorna i jakt på potatis och med krav om rösträtt. Följ med Tobias Svanelid till revolutionens Södermalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati – och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant. – Folk var trötta på kriget, på hungern och upplevde att myndigheterna inte gjorde något för att förbättra situationen, berättar Gunnela Björk som undersökt händelserna 1917. Dessutom veckans lyssnarfråga om hur det kom sig att Finland inte blev svenskt när landet fick sin självständighet 1917.