Vetenskapsradion Historia

Sverige kallade in militär för att slå ner nationaldagsfirare i Oslo. Så har Torgslaget 1829 beskrivits, men Tobias Svanelid reder ut vad som egentligen hände. Dessutom om reformationens flyktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen. Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt – hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv? Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar. Dessutom om barbarhistoria och vikingasvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar. Dessutom om barbarfolkens historieskrivning – en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia. Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa. Programledare är Tobias Svanelid.

Livrustkammaren hjälper historietokiga singlar att hitta kärleken. Vi hände med på singelminglet. Dessutom om 30-åriga krigets märkliga fönsterkastning och hur Riksarkivet kan förvandlas till musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia var med när historieälskande singlar sammanstrålade på Livrustkammaren. En succé enligt museet och där ett och annat par redan hittat varandra bland riddarrustningar och ringbrynjor. Dessutom om den märkliga fönsterkastningen som inledde 30-åriga kriget. Dick Harrison berättar om Defenestreringen i Prag för exakt 400 år sedan som drog igång världens första storkrig. Och så undersöker vi hur Riksarkivet egentligen låter. Myndigheten, som också fyllt 400 år, har fått ett egenkomponerat verk baserat på ljud inspelade bland samlingarna. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med till Malmfälten vintern 1969 när hela Sverige följde den vilda gruvstrejken. Och så undersöks den nyupptäckta ögonvittnesskildringen av mordet på Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vintern 1969 gick nära 5000 gruvarbetare ut i vild strejk i Kiruna och Malmberget. Snart samlades också författare, dokumentärfilmare och vissångare som sympatiserade med arbetarnas sak och berättelsen om den stora gruvstrejken har länge kommit att prägla historien om det moderna Sverige. Historikern Robert Nilsson Muhammadi har undersökt hur minnena och berättelserna idag skapar mening för de som var med. Dessutom om mordet på Axel von Fersen 1810 – ett av Sveriges mest omdebatterade politiska mord, där nya historiska ögonvittnesskildringar nu kan sprida nytt ljus på händelsen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Ronneby blodbad. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Vetenskapsradion Historia på jakt efter scouternas historia i Sverige och hör hur katolska kyrkan löste sin värsta kris för 600 år sedan - genom tre påveavsättningar och en kättarbränning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter scoutrörelsens svenska historia tillsammans med historikern Björn Lundberg. Bland granar, skärgårdklippor och sädesfält finns spåren efter scouternas tidiga år i Sverige, då ungdomen skulle fostras att bli dugliga medborgare med hjälp av lägereldssånger och knopkunskap. Dessutom om Konciliet i Konstanz som avslutades för exakt 600 år sedan och då äntligen fick ordning och reda på det krisande katolska Europa. Från att ha haft tre konkurrerande påvar löste konciliet katolicismens värsta kris och väckte tanken på en parlamentarisk demokrati. Programledare är Tobias Svanelid.

Japans supersnabba väg till världsmakt var inte bara ett resultat av att landet imiterade västmakterna, lika ofta var det Japan som inspirerade Europas stormakter visar ny forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara ett halvsekel gick Japan från att vara ett av världens mest slutna länder till att bli en respekterad stormakt med koloniala ambitioner. Ny forskning av historikern John Hennessey visar att det japanska undret inte bara berodde på efterapning och kopierande av västmakter, utan att Japan tidigt blev en medspelare på samma planhalva som Europa och USA. Ett av verktygen för den japanska kolonialismen var tidens stora världsutställningar – platser där erövrade folk skulle visas upp, men också den japanska konsten och kulturen. Hur detta inspirerade Europa, och inte minst konstnärerna i värmländska Rackstadgruppen visas nu på Thielska galleriet i Stockholm. Dessutom författaren Maja Hagermans kommentar till den pågående utredningen av rasbiologiska undersökningar av tornedalingar, samt veckans lyssnarfråga om Gustav V:s historiska eftermäle. Programledare är Tobias Svanelid.

I Sandby borg på Öland finns spåren efter en av de mörkaste händelserna i Sveriges historia - ett helt samhälle utplånat i en blodig massaker för 1 500 år sedan. Hör om de senaste fynden därifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har kallats för Nordens Pompeji och är ett blodigt ögonblick fruset i tiden. Massakern i Sandby borg för 1 500 år sedan har fascinerat en hel värld och nu börjar arkeologerna bättre förstå vad som hände och varför ett helt samhälle på Öland utplånades. Hör arkeologen Helena Victor och osteologen Clara Alfsdotter berätta om de senaste fynden ifrån utgrävningarna. Dessutom om brunnsmusiken som underhöll förra sekelskiftets hälsofreaks när de besökte brunnarna vid till exempel Ramlösa och Medevi. Musikvetaren Ann-Marie Nilsson har undersökt brunnsmusikens välklingande funktion. Och så bevarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om myntningen på medeltiden. Programledare är Tobias Svanelid.   Musiken du hör i inslaget om brunnsmusikens historia är: Under skuggande kastanjer med Oktetten Kronan. Swedish Society SLT 33284 (uvertyren, polkan)och Vid denna källa med Oktetten Ehnstedts Eftr. Caprice CAP 21529 (valsen, marschen).

Vetenskapsradion Historia söker den röda tråden från Elefantmannen, via Edvard Persson till Biggest Loser. Dessutom om påskharen, Martin Luther King och finlandssvenskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sinnesslöa”, ”tjockisar” och ”dvärgar” var en gång högsta söndagsnöje i Sverige som den välbärgade överklassen samlades för att titta på och skratta åt. Läkaren Stephan Rössner har undersökt hur vi skämtat om människors utseenden och påstådda tillkortakommanden genom historien och hittar en röd tråd från då till nu – inte minst när det gäller synen på överviktiga människor. Dessutom tipsar Urban Björstadius om läsning i påsktider – folklivsforskaren Bengt af Klintberg gräver i påskharens historia och Lars Åke Augustsson uppmärksammar Martin Luther King, 50 år efter hans våldsamma död. I veckans lyssnarfråga reder Dick Harrison ut när och hur svensktalande människor dök upp i Finland för första gången. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien – från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. ”Ös upp av det röda åt mig, det röda där”, bad han Jakob, ”jag är alldeles utsvulten.” Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: ”Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte.” Då sade Esau: ”Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten?” – ”Ge mig först din ed”, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Ungdomsrevolt, Parisrevolution och Pragvår. 1968 var revolutionsåret då revolutionerna misslyckades, men som fortfarande präglar vår tid. Tobias Svanelid diskuterar året med Henrik Berggren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var året när kårhuset ockuperades, när Palme demonstrerade för Nordvietnam och Paris stod i lågor. Men det var också året när svenskarna såg på High Chaparall och lyssnade på schlager. 1968 har gått till historien som ett revolutionärt år, men inga av revolutionsförsöken lyckades. I den aktuella boken 68 undersöker historikern Henrik Berggren vad som egentligen hände 1968 och hur man kan förstå årets alla spretiga händelser. Dessutom granskar vi bioaktuella Grottmannen Dug som i animerad form skildrar mötet mellan stenålderns och bronsålderns människor. Möten som faktiskt ägde rum på riktigt, betonar arkeologiprofessorn Mats Burström. Dick Harrison reder ut vilka beguinerna egentligen var och hur det kommer sig att deras sekulära klosterväsende inte överlevde medeltiden.