Vetenskapsradion Historia

Det började med enkla tavernor i medeltidens bondgårdar men utvecklades till matautomater, lyxrestauranger och statliga tredjeklasshak. Tobias Svanelid undersöker krogarnas långa historia i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Tobias Svanelid och måltidshistorikern Richard Tellström till Gyldene Freden och hör om de svenska krogarnas drygt 700-åriga historia. Det började med enkla tavernor som skulle sätta stopp för våldgästning och utvecklades till syltkokande syltor, stormaktstida hämtmat i gårköken, 1800-talets lyxrestauranger och statliga tredjeklasskrogar med förbud för spritdrickande och varietésång. Dessutom om den svenska pizzerian som fyller 50 år i dagarna, men det är en födelsedag med frågetecken. Dick Harrison reder också ut hur historiker genom tiderna förhållit sig till fake news.

Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag. Dessutom granskas två aktuella dataspel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått 300 år sedan Karl XII stupade i Norge och Vetenskapsradion Historia undersöker vad krigarkungen kommit att betyda i Sverige allt sedan dess. Och hur var det egentligen med kulknappar och lönnmördare – kommer vi någonsin att få klarhet i exakt vem som sköt kungen? Historikerna Åsa Karlsson och Lars Ericson Wolke diskuterar Karl XII med Tobias Svanelid. Dessutom om de två aktuella svenskutvecklade dataspelen Battlefield V och Crusader Kings II Holy Fury. Hur gör man ett bra historiskt dataspel och hur mycket kan eller måste man tumma på den historiska vetenskapligheten för att få till en givande spelupplevelse? Dice Lars Gustafsson och Paradox Henrik Fåhraeus diskuterar frågorna.

Följ med till den stormiga novembernatten 1918 då Per Brahe gick under på Vättern. En fartygskatastrof som innebar trollmålaren John Bauers död, men vad var det som var så speciellt med hans troll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 20 november 1918 gick ångbåten Per Brahe under på Vätterns stormiga vågor. Med i djupet följde trollmålaren John Bauer. Tobias Svanelid undersöker vad som orsakade fartygskatastrofen för 100 år sedan och vilka spår av händelsen som finns kvar på Vätterns botten. Dessutom tar vi reda på vad som är så speciellt med just John Bauers troll. Idag upplever trollen en renässans i böcker och på filmduken och folklivsforskaren Tora Wall forskar kring trollens betydelse i folktron och som turistmagneter. Dick Harrison besvarar frågan om vad som var Sverige och vad som var någonting annat i det svenska stormaktsväldet på 1600-talet.

Medeltida sexmanualer tipsade arabiska män hur de kunde bli bättre älskare och avslöjar också en liberal syn på homosexualitet i 900-talets Bagdad. Dessutom om aktuella nazizombiefilmen Overlord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trädildos, kyssar och smek skulle ge goda muslimer ett bra sexliv. Åtminstone enligt de arabiska sexualhandböcker som under medeltiden lästes och memorerades av muslimska män i syfte att göra dem till bättre älskare. Pernilla Myrnes forskning om böckerna avslöjar en helt ny syn på arabvärldens syn på homosexualitet och kvinnans roll i sängen. Dessutom om bioaktuella Overlord som vältrar sig i vår tids omättliga fascination för nazizombies. Medievetaren Eva Kingsepp granskar varifrån våra föreställningar om nazistiska zombier och galen nazistisk mytologi egentligen härstammar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om hur vi länge vi tyckt att det varit bättre förr. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur fredlig blev världen efter att Första världskriget tog slut? Tobias Svanelid granskar krigets efterdyningar och spår som leder långt in i vår egen tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 11 november klockan 11.00 år 1918 lades vapnen ned på västfronten. Första Världskriget var slut, men långt ifrån alla omfamnade freden. Författaren Nils Fabiansson och Tobias Svanelid diskuterar hur fredlig världen blev efter den 11 november 1918 och hur spåren av första världskriget länge kom att prägla Europa, bland krigsfångtransporter i Skåne, av drunknade sjömän som fallit offer för oröjda minor och ett Vilda Västfronten dit få vågade bege sig. Dessutom om hur vapenstilleståndet och frederna i Versailles och Trianon än idag präglar dagspolitiken i exempelvis Ungern, Nordirland och Mellanöstern. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om huruvida Sverige någons in varit ockuperat av främmande makt allt sedan Kalmarunionens dagar.

Följ med till Biskopstuna - en av Sveriges mäktigaste medeltidsborgar som arkeologerna nu undersöker för att få veta mer om livet vid borgen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen - skorporna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu undersöker arkeologerna hur livet kan ha tett sig vid en svensk medeltidsborg. Vid Biskopstuna i Åkersberga gräver professionella arkeologer och amatörer efter medeltidens fogdar, handelsmän och jungfrur som rört sig kring borgen som en gång var en av Sveriges mäktigaste. - Det är ju människorna vi är intresserade av, som levde sina liv på och i närheten av Biskopstuna, säger Ann Marie Hållans Stenholm som är en av arkeologerna på platsen. Dessutom om Karl XII:s hemliga vapen i fälttåget mot Norge som inleddes för exakt 300 år sedan – stenhårda skorpor. Tobias Svanelid provsmakar skorporna och diskuterar med historieprofessorn Jan Lindegren hur Sverige och svensk krigföring kom att revolutioneras av dom. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den populära medeltidsmyten ”primae noctis” – att lokala adelsmän fick ligga med traktens nygifta brudar.   Recept på Karl XII:s succariebröd: Använd 2 liter degvätska, inklusive surdeg till 3 kilo osiktat rågmjöl. Degen jäses i 16 timmar och knådas därefter ut till en limpa som gräddas i ugnen på låg värme, ca 125 grader, i drygt 6 timmar. Brödets innertemperatur skall ha stigit till 96-98 grader. När limpan har gräddats ska den stå svalt i åtta dagar för att kunna skäras utan att smula för mycket. Använd en rejäl (!) kniv för att skära brödet i tärningar med 2 centimeter sida som sedan torkas på ca 60 graders värme över natten i ugn. Skorporna förtärs sedan, gärna efter att ha doppats i fransk konjak!

Vad är historisk rättvisa och vem är offer och förövare i kolonialismens och slaveriets historia? Tobias Svanelid debatterar frågan med två aktuella författare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste decennierna har offer för västvärldens kolonialism och slaveri rest till Europa för att få upprättelse, ursäkt och ersättning. Men hur utmäter man en historisk rättvisa, vem är offer och vem ska be om ursäkt? I Vetenskapsradion Historia diskuterar Tobias Svanelid frågorna med etikprofessorn Göran Collste, aktuell med boken Historisk rättvisa, och Fredrik Segerfeldt, författare till Den svarte mannens börda som vill vända på begreppen kolonialism och  slaveri och se dem i ett världshistoriskt perspektiv. Dessutom granskar vi bioaktuella Halvdan Viking, baserad på Martin Widmarks bästsäljande barnböcker om vikingapojken Halvdan. Lite för mycket Ronja och lite för lite vikingatid tycker arkeologen Kristina Ekero Eriksson.

Skalmejor, trumpeter och marscherande fötter - så lät Stockholm den 21 augusti 1701 när Narvafanorna paraderades genom staden. Tobias Svanelid nagelfar ett 300-årigt återskapat ljud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På eftermiddagen den 21 augusti 1701 paraderades över 200 ryska fanor genom gatorna i Gamla Stan. Nu ställs det unika krigsbytet från Slaget vid Narva ut på Armémuseum där besökaren också för första gången får chans att höra hur triumfparaden i Stockholm lät. - Musik och ljud är ett sätt att komma närmre historien, menar Karin Tetteris, intendent vid museet som låtit historiker och musikvetare fundera ut hur Stockholm kan ha låtit just denna dag, 1701. I Vetenskapsradion Historia granskar vi hur nära vi kan komma ett 300-årigt gatuljud. Dessutom berättas om det omtolkade Riddarholmsskeppet, som visat sig spela en central roll i Sveriges historia. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur man tänkte kring tronföljare efter Karl XIII. Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid till Covadonga i spanska Asturien, platsen för ett slag mellan kristna och muslimer för 1 300 år sedan som allt sedan 700-talet påverkat Spaniens historia på djupet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 1 300 år sedan möttes kristna och muslimska trupper i ett blodigt slag bland Asturiens berg i norra Spanien. Tobias Svanelid åker till Covadonga, platsen för slaget för att ta reda på vad som egentligen hände här i början av 700-talet och vad platsen kommit att betyda för Spanien. Traditionellt räknas Covadonga som starten på Reconquistan, den kristna återerövringen av Spanien, och därför har platsen fått en central roll i spansk historieskrivning. Men hur historiker sett på Reconquistan, och på de många hundra år då kristna, muslimer och judar bodde sida vid sida på den iberiska halvön har varierat och ofta färgats av politiska hänsyn.

Tobias Svanelid pressar sig in i en rustning modell 1600 för att diskutera rustningsmakeriets återkomst i Sverige. Från att ha varit utdött sedan 1700-talet vill dagens smeder nu återinföra yrket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid provar riddarrustningar och stormhattar från 1600-talet i Albert Collins rustningssmedja i Mölnbo. Albert och hans kollegor hoppas nu återinföra rustningssmidet som ett etablerat hantverksyrke i Sverige, med egna gesäll- och mästarprov och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar rustningsmakeriets ädla konst. Dessutom om tiden då den mångtusenåriga traditionella västerländska medicinen gav vika för modern läkarvetenskap. Idéhistorikern Annelie Drakman har undersökt hur skiftet egentligen gick till när praktiker som åderlåtning och koppning plötsligt sågs som föråldrade och farliga.