Vetenskapsradion Historia

Följ Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Armenien och deras jakt efter de historiska spåren efter Noa och arken. Expedition Noa söker efter lämningarna bland megaliter och kloster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid reser tillsammans med arkeologen Richard Holmgren till Armenien i jakt efter dom historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren – myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad.

Vad vet forskningen idag om antikens sju underverk. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne som undersökt underverkens historia för att reda ut bland pyramider, kolosser och fyrtorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den äldsta listan över världens sju underverk härstammar från 200-talet före vår tideräknings början. Men vilka underverk som fick vara med på listan och om alla över huvud taget ens har existerat råder det delade meningar om. Tobias Svanelid träffar antikvetaren Allan Klynne, aktuell med boken Antikens sju underverk för att reda ut bland pyramider, hängande trädgårdar och fyrtorn och om man eventuellt kunde segla mitt emellan Rhodoskolossens ben. Dessutom om Robinson Kruse som nu firar 300 år och genom seklen kommit att etablera en helt egen genre – robinsonaden. Anna Rask har utforskat fenomenet. Och så svarar Dick Harrison på veckans lyssnarfråga som handlar om vem som egentligen pratade grekiska och latin i det romerska imperiet.

Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid. Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.

Korrumperad, homosexuell och pestdrabbad. Anklagelserna mot rekordkungen Magnus Eriksson har varit många, men nu, 700 år efter att ha valts till kung, tas han åter till heders. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har fortfarande rekordet som den som längst regerat Sverige, medeltidskungen Magnus Eriksson som personifierade 1300-talet i vårt land. Men bråkiga söner, dödliga pestepidemier och homofoba anklagelser från Heliga Birgitta har länge solkat bilden av Magnus Erikssons stormiga regeringstid. Tobias Svanelid ser till att få en sannare bild av rekordkungen av historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom uppmärksammas rekordlånga forskningsprojektet Det Medeltida Sverige som i nära femtio år kartlagt markägande, kyrkflyttar och mycket annat under svensk medeltid. Nyligen färdigställdes kartläggningen av Värmland, men ännu kvarstår kanske 25 år av forskningsmöda innan projektet går i mål.

Kyrkvindarna är några av Sveriges äldsta rum och i Västergötland inventeras nu dessa nära tusen år gamla utrymmen som gömmer många hemligheter. Dessutom om hur arkeologin påverkat skönlitteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skelett, fågelbon, smyckade tegelstenar och ett nära tusenårigt hantverkskunnande hittar Vetenskapsradion Historia på vinden i Ljungsarps kyrka. Kyrkvinden är en av många som nu inventeras av Göteborgs stift i syfte att kartlägga vad som i praktiken kan vara några av Sveriges allra äldsta rum. En del av kyrkvindarna har stått orörda sedan de byggdes på medeltiden och avslöjar nu täta hantverkarkontakter mellan Sverige, Norge och Danmark men också hur man tänkte kring hållbart byggande för nära tusen år sedan. Dessutom om förra sekelskiftets romanförfattares besatthet av arkeologi. Virginia Woolf, Agatha Christie, T S Eliot, Arthur Conan Doyle och många fler engelska författare hämtade inspiration ifrån den då unga vetenskapen arkeologi och i en aktuell avhandling förklaras varför. Programledare är Tobias Svanelid.

Den blev känd för svartskjortor och il Duce. Den italienska fascismen föddes för exakt 100 år sedan och Tobias Svanelid diskuterar rörelsens tidigare historia med idéhistorikern Lena Berggren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars 1919 startades de första fascistiska kampgrupperna i Milano. Målet var tydligt: på gatan skulle den våldsamma kampen föras för den italienska nationens överlevnad. Tidigt samlade rörelsen såväl konstnärer, syndikalister, socialister, nationalister och krigsveteraner. Tobias Svanelid träffar idéhistorikern Lena Berggren för att diskutera den tidiga fascismens spretiga historia och hur Sverige kom att utveckla en alldeles egen variant av fascism, inspirerad av den italienska. Dessutom om slaget vid Sparrsätra 1247, som enligt Dick Harrison är en av de viktigaste händelserna i svensk historia, inte minst när det handlar om den moderna skattepolitikens födelse.

Hur mår man om man lever en vecka på svensk medeltidsmat? Det ska arkeologer vid Lödöse Museum nu testa, och Urban Björstadius reser dit för att få sig en smakbit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rökt bäver med rovor, mandelmjölk, ingefära och torsk. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius testar den svenska medeltidsdieten tillsammans med Marie Schmidt som lever på maten under denna vecka. Det handlar om att komma närmre medeltiden och att göra dåtiden mer begriplig för oss idag, menar hon, samtidigt som hon är lite rädd för att testa just bävern. Ett djur som ju var medeltidens stapelföda under fastan eftersom den ansågs vara en fisk och därför var tillåten att äta då. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Sverige blev katolskt och inte ortodoxt, trots att vi hade så mycket kontakt österut under kristnandets period i vår historia. Programledare är Tobias Svanelid.   Recept på Färsk torsk á la jance Sjud torskfiléer i vitt vin. Gör en sås genom att mosa mandlar, ingefära och vitlök i en mortel. Späd med vinäger och vitt vin och låt det koka upp.

I hundra år har Föreningen Norden jobbat för närmare band mellan de nordiska länderna. Tobias Svanelid uppmärksammar jubilaren, medan Urban Björstadius testar bulgariska och medeltida säckpipor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Passfrihet, litteraturpris och svenskar som älskar dansk och norsk tv. Nordensamarbetet har gått i vågor de senaste hundra åren, men Nordentanken står sig stark, menar historikern Gunnar Wetterberg och representanter från Föreningen Norden som fyller 100 år i år. Dessutom om säckpipornas historia, som är så mycket mer än Skottland. Säckpipeentusiasten Pierre Fröberg guidar runt bland bulgariska, italienska och svenska säckpipor och hoppas kunna återuppväcka ett nära på utdött kulturarv. Och så svarar Dick Harrison på frågan om våra svenska påhittade regentlängder. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid snör på sig skidorna för att berätta historien om Vasaloppen 1929 som vanns av fiskesamen J A Persson. Och så frågar vi varför 10 000-årig hudfärg har relevans hos dagens tv-publik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. J A Persson vann Vasaloppet 1929. Men eftersom han var fiskesame från Arjeplogstrakten betraktades han knappt som svensk av tidens sportjournalister och skidelit. Och var det ens rättvist att en same, med skidåkningen i blodet som det hette, fick tävla mot ”äkta svenskar”. Tobias Svanelid och idrottshistorikern Isak Lidström snör på sig skidorna för att diskutera Vasaloppet 1929 och vad det kan berätta om skidåkningens samiska rötter och hur rasbiologiska tankar präglade skidsporten då. Dessutom om aktuella tv-serien De första svenskarna som med hjälp av gammalt DNA målar upp en ny bild av vår förhistoria. Hur kommer det sig att hudfärgen på en 10 000 år gammal individ kan uppröra dagens tv-publik?

Följ med Vetenskapsradion Historia till Södermalm i Stockholm där ryska plan släppte bomber för exakt 75 år sedan och hör vittnet som själv skadades av bomberna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Natten till den 23 februari 1944 flög ryska bombplan över Stockholms skärgård, Södermalm och Strängnäs och släppte bomber. Som genom ett mirakel skadades bara ett fåtal personer, men händelsen uppmärksammades stort i andra världskrigets Sverige och allt sedan dess har man sökt förklaringar till vad som hände. Vetenskapsradion Historias Urban Björstadius har träffat ett av vittnena till händelsen som också skadades av bomberna och besöker platserna på Södermalm som drabbades för att utröna vad som hände där för 75 år sedan. Dessutom om ny forskning om stenålderns jättestenar megaliterna och hur det gick till när européer började bygga gigantiska stenprojekt som Stonehenge och Carnac. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om biskoparnas bråkiga arméer. Programledare är Tobias Svanelid.