P1 Kultur

I bioaktuella The Little Sister får vi följa 17-åriga Fatima (Nadia Melliti), den yngsta av tre systrar i en muslimsk familj i Paris, som sätter allt på spel för den första kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår reporter Felicia Frithiof har träffat både filmens regissör Hafsia Herz och den prisade huvudrollsinnehavaren Nadia Melliti. ”Det svåraste var inte att kliva in i rollen som Fatima”, säger Nadia Melitti till Felicia Frithiof. ”Det svåra var att kliva ur rollen igen”.Dessutom blir det kritiksamtal om ”The Little Sister” med vår filmrecensent Nina Asarnoj.REPORTAGE: PÅ JAKT EFTER KUNG MAGNUS LADULÅS FÖRSVUNNA LIKDet finns ett ståtligt gravmonument i Riddarholmskyrkan i Stockholm. På skylten står att svenske 1200-talskungen Magnus Ladulås vilar där. Men han gör inte det. Följ med Mattias Berg på jakt efter sanningen i reportageserien ”Museernas hemligheter”.KLASSIKERN: ”SÅNT HÄNDER INTE HÄR” - AKTUELL DYSTOPI FRÅN 1935”It Can´t Happen Here” är titeln på den amerikanske författaren Sinclair Lewis framtidsdystopi som kom ut 1935 - mitt under den akut politiskt oroväckande tiden i Europa. Romanen är ett försök att rita upp en liknande utveckling i USA. Maria Edström har gjort Klassikern om ”Sånt händer inte här” av Sinclair Lewis översatt av Hugo Hultenberg och reviderad av Annika Hultman Löfvendahl.Programledare: Lisa BergströmProducent: Estrid Holm

I 75 år har Herman Bergmans konstgjuteri gjort bronsskulpturer av Carl Milles och andra i sin specialbyggda fabrik. Nu vill hyresvärden riva och konstgjuteriets hyreskontrakt är uppsagt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gjuteriet Herman Bergman i södra Stockholm grundades 1895 och har legat på samma plats sedan 1950 och har fött fram både skulpturer av klassiker som Carl Milles som samtida hyllade konstnärer som Cajsa von Zeipel och Klara Kristalova. Reporter Mårten Arndtzén har besökt den kulturhistoriskt intressanta – och nu hotade – verkstaden. MUSEERNAS HEMLIGHETER: NÖDROPET PÅ REVBENETDet finns ett mystiskt budskap från 1100-talet på museet i Lödöse. Det pekar på livsfara för mottagaren – och skrevs med runor på latin i en benbit. Men vem skulle få det – och varför?Texten på den här benbiten, från ett nötkreatur, lyder ungefär: ”Håll dig gömd, far. Olycka!” Den är på både latin och fornsvenska, vilket är ovanligt på flera sätt – och enbart det faktum att största delen är skrivet på latin med runor ställer många frågor. Reportage av Mattias Berg.HANTVERKET: HON SÄTTER GULDKANT PÅ VÅR TILLVAROCharlotte Nilsson förgyller träramar, restaurerar gamla föremål och försöker komma överens med det tunna bladguldet i sin bottega i Stockholm. Reporter Nina Asarnoj introducerar oss för ännu en av kulturens många hantverkare i kulisserna i serien Hantverket. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kulturs Björn Jansson har träffat den bioaktuella The Sound of Falling-regissören Mascha Schilinski och vår filmkritiker Emma Engström diskuterar den hyllade tyska filmen med programledaren Lisa Bergström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På en lantgård i nordöstra Tyskland tillbringar fyra generationer kvinnor sina somrar. De är åtskilda i tid, och möts aldrig, men är likväl förenade... ”The Sound of Falling”, som på fredag har svensk biopremiär, är Tysklands Oscarsbidrag och tog även hem jurypriset på Cannes filmfestival.REPORTAGE: MUSEERNAS HEMLIGHETERI Östersund finns en tusen år gammal och många meter lång väggbonad med underligt välbevarade färger. den består av flera delar, har en märklig historia och ett motiv som ingen forskare begriper sig på. Visar den hur Sveriges kristnades eller motsatt, hur världen går under i Ragnarök och varför hittades den nedknölad och smutsig i en vedlår mitt ute i ingenstans? Ett reportage av Mattias Berg.HANTVERKET: MÖTE MED KONSTGLASMÄSTARENI Kaisa Tukonens verkstad skimrar det av olikfärgade glas i alla möjliga färger och storlekar. Hon älskar att välja ut glas och skära i det. Hon designar och gör egna nya blyinfattade fönster och renoverar även befintliga som till exempel de gamla fönstren på 1600-talsslottet Skokloster eller jugendfönstren i hus från förra sekelskiftet. ”Min glasverkstad är ett litet paradis”, säger hon till vår reporter Helene Alm.Programledare: Lisa BergströmProducent: Estrid Holm

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, sonLars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges RadioJohanna Broman Åkesson, musikvetareKarin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkivPeter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:Ulf Peder OlrogSven G Svensson, vänMargareta Kjellberg, vissångare och kollegaGeorg Eliasson, förläggare och radiomanBo Sundblad, vänEn P2 dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.

P1 Kultur fokuserar på två av Michail Bulgakovs mest berömda verk Det vita gardet och kultklassikern Mästaren och Margarita, som blivit storfilm Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den ryska författaren och dramatikern Michail Bulgakov föddes 1891 i Kiev och dog i Moskva 1940. Mest känd är han för "Mästaren och Margarita", som kom ut postumt på 60-talet, eftersom hans författarskap begränsades av censur och förföljelse under Stalinåren i Sovjetunionen. Debutverket "Det vita gardet" publicerades 1925 och den utspelar sig i ett Kiev, som för ungefär hundra år sedan, precis som nu, härjades av krig och stridigheter.I dag är Bulgakov omstridd i Ukraina, han kritiseras för att vara ryska imperialist, en ukrainofob. Men han har också sina försvarare, som tycker att "Det vita gardet" är en unik roman, skriven i sin tid, med fantastiska skildringar av Kiev. Hör Jacob Hallerströms reportage om "Det vita gardet".MÄSTAREN OCH MARGARITA SOM STORFILMBulgakovs kultroman har filmats förr, men 2024 hade "Mästaren och Margarita" av filmregissören Michael Lockshin premiär i Ryssland – en storfilm på ryska, inspelad i landet. Den blev en publiksuccé, men snart anklagades regissören för att sprida anti-rysk propaganda och han lämnade Ryssland. P1 Kulturs reporter Emma Engström träffade Michael Lockshin, när filmen fick svensk premiär i december.LINNÉS SAMLADE VÄXTER I NYTT LJUS”Linnés herbarium. Växtarkens dolda historia” heter en ny fotobok av fotografen Lena Granefelt, formgiven av Nina Ulmaja och med texter av författaren och idéhistorikern Sverker Sörlin. Det är ett praktverk som visar Linnés växter på ett helt nytt sätt – genom att blixtbelysa växtark underifrån och fotografera dem ovanifrån har Lena Granefelt skapat en ny fototeknik som gett de spröda växterna nytt liv. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har träffat Lena Granfelt och Johannes Lundberg, intendent vid enheten för botanik på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, där delar av Linnés herbarium förvaras i ett kassaskåp.KLASSIKERN: NALLE PUH – EN ÄLSKAD HOUNGSMISSBRUKAREBöckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen. P1 Kulturs Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

Sångerskan och låtskrivaren Joni Mitchell fick ett helt nytt sound när hon började att samarbeta med jazzmusiker. Berit Nygren berättar hur. Ett program från Jazzradion i P2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I mitten av 1970-talet stod Joni Mitchell på toppen av sin dåvarande karriär. Hon hade fått sin dittills största kommersiella framgång med albumet ”Court and spark” 1974, men något skavde.Mitchell ville lämna rockens fyrkantiga rytmik och forma sin egen rytmik, precis som hon tidigare exempelvis hade lämnat gitarrens standardstämning och börjat att stämma gitarren efter eget huvud. Hon undrade också varför basen alltid måste ligga längst ner i registren - och tipsades om basisten Jaco Pastorius.Pastorius blev hennes drömbasist, men att hon skulle ha gått och blivit ”jazzmusiker” där i mitten av 70-talet protesterade hon emot när dåvarande Sveriges Radio-medarbetaren Mikael Nilsson intervjuade henne 1988 vilket jag Berit Nygren har vävt in i det här programmet. Hennes samarbeten med jazzmusiker började på allvar 1976. Då släppte hon sitt första album med Jaco Pastorius. I det här programmet får ni höra Mitchell i musik med Pastorius, Wayne Shorter, Herbie Hancock och Peter Erskine men också med Larry Klein och kompositören, arrangören och dirigenten Vince Mendoza. Med de båda sistnämnda och Shorter gjorde hon det prisade albumet ”Both sides now” (2000), och här får ni också höra musik ur hennes ikoniska album ”Blue” (1971).Källor:Joni Mitchells officiella hemsida https://jonimitchell.com/”Joni on Joni; interviews and encounters” redaktör Susan Whitall (Chicago Review Press, 2020) ”Joni Mitchell in her own words; conversations with Malka Marom” (ECW Press, 2014)Joni Mitchell intervjuad av Mikael Nilsson för Sveriges Radio 1988Kontakta Jazzradion - och följ oss i sociala medier!

Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer.När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt – det spontana skapandet.”Därför blev det så bra”, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde.Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm?En P2 dokumentär från 2021 av Anton Karis.

Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan, säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni, ett av vår tids mest älskade stycken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig”, säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor. Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm – Allan Petterssons gamla lägenhet! Det handlar också om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween. Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken. Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: ”Det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade”. En P2 Dokumentär från 2019 av Anton Karis.

Keith Jarrett var trött och flygeln inte så bra men där och då skapades världens mest sålda solo-piano-album. Berit Nygren tecknar Jarretts porträtt. Ett program från Jazzradion i P2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Keith Jarrett hade gett två mindre hyllade solo-piano-konserter i Lausanne, Schweiz och Bremen, Tyskland och när den då 29-årige Jarrett kom till Köln den 24 januari 1975 var samtliga 1400 platser i dess operahus utsålda. Det var bara det att scenarbetarna hade ställt dit en mindre och sämre flygel än den konsertflygel som var beställd. Själv var han trött efter en lång bilfärd och hade ont i ryggen men genomförde konserten ändå och gav ut den på skiva.Det blev hans och skivbolaget ECM:s internationella genombrott.Idag har skivan sålts i kanske fyra miljoner exemplar och anses vara världens mest sålda solo-piano-album, i alla fall på jazzområdet. I det här programmet får ni höra tänkbara orsaker till det liksom hur allt började i Allentown, Pennsylvania, USA, hur det fortsatte på 1960-talet med Charles Lloyds kvartett och med Miles Davis, hur Jarrett fick kontakt med Manfred Eicher och saxofonisten Jan Garbarek vilket i sin tur 1974 ledde till albumet ”Belonging” tillsammans med Palle Danielsson, kontrabas och Jon Christensen, trummor.Den idag 80-årige Keith Jarrett spelar inte längre på grund av två strokes men under sina aktiva år kunde han avbryta sina konserter och skälla ut publiken om någon hostade eller nös. Döm om min Berit Nygrens förvåning när jag hörde just sådant på albumet ”Radiance” som spelades in live i Japan och gavs ut år 2005. Det frågade jag honom om i en längre intervju samma år, då bara en bråkdel av intervjun fick rum i radio, men här får ni alltså höra betydligt mer ur den. Där förklarar Jarrett öppenhjärtigt varför hostningar och nysningar fick komma med på ”Radiance” och berättar mer därtill som hur det var att inte kunna spela över huvud taget då han i slutet av 90-talet drabbades av kroniskt trötthetssyndrom.Slutmix: Erland von HeijneKällor:”Keith Jarrett. The man and his music” av Ian Carr (GraftonBooks, 1991)“Keith Jarrett. A biography” av Wolfgang Sandner översatt av Chris Jarrett (Equinox Publishing Ltd, 2020)Keith Jarrett intervjuad av Berit Nygren för Sveriges Radio P2 den 5 maj 2005Kontakta Jazzradion – och följ P2 i sociala medier!

Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer.  För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ”Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet”.Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.En P2 dokumentär från 2023 av Anton Karis.