Lundströms Bokradio

I Lundströms Bokradio är det final för vår bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling. Vi är på upploppet i läsningen av PO Enquists roman Kapten Nemos bibliotek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I romanen finns berättaren, en pojke som bor med sin mamma Josefina i ett grönt hus. I byn finns också en annan pojke, Johannes, som bor med mamma Alfild och pappa Sven Hedman i ett annat hus. I sexårsåldern uppdagas att de som bebisar blivit förväxlade på BB – och de tvingas byta hem och familj med varandra.Berättarens nya mamma Alfild är stum och tas in på mentalsjukhus. Men innan dess har de en sommar tillsammans där Alfild blir som en häst och de, pojken och Sven Hedman, bor med henne vid en sjö i skogen. Johannes i det gröna huset får en fostersyster, Eeva-Lisa. Hon är en äldre flicka som börjar smyga i väg efter söndagarnas bönemöten med en ung man. Något som gör både berättaren och Johannes svartsjuka. När vi återvänder till berättelsen har det uppdagats att Eeva-Lisa är gravid. Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling läser vi nu till slutet på romanen, i bokcirkelns tredje och sista del.– Den här boken är som ett härligt gift. Varje gång man återvänder till den så är det olika delar av berättelsen som hugger till, säger Olof Wretling i Lundströms Bokradio.– Det är ett avsked, att lämna PO Enquists värld som vi levt i här, säger Marie Göranzon. Den här fantastiska romanen som man förstår och inte förstår, känner igen och inte känner igen. Det är ett helt liv man har gått igenom.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

I Lundströms Bokradio fortsätter vi vårens stora bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling. Romanen vi läser är PO Enquists mästerverk Kapten Nemos bibliotek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren PO Enquist skrev "Kapten Nemos bibliotek" efter han varit på behandlingshem och blivit nykter. Då var han 57 år, boken var svår att komma igång med men sedan rann det till. När den kom prisades den som hans absolut bästa. En central berättelse ur romanen bygger på en verklig händelse, där två nyfödda pojkar växlades bort på sjukstugan i Bureå 1942. I "Kapten Nemos bibliotek" sker förväxlingen samma år som PO Enquist själv föds, 1934. Det är först när pojkarna är sexårsåldern som misstaget uppdagas och efter ett domstolsbeslut bryts de upp från sina hem och de föräldrar de hittills haft.När vi återvänder till romanen har berättaren tvingats lämna sitt gröna hus och sin mamma Josefina och flyttar till de nya föräldrarna Alfild och Sven Hedman. Den andra pojken, Johannes, blir den som övertar berättarens plats i det gröna huset. – Jag kan nog drabbas lite av dåligt självförtroende när jag läser något så här bra. Jag blir liksom darrig, säger Olof Wretling i Lundströms Bokradio.– Jag känner att den här boken är skriven för mig, säger Marie Göranzon. Den här berättaren blir aldrig riktigt förtvivlad. Han tar hela tiden nya tag och jag känner ett släktskap med det.I andra avsnittet läser vi fram till och med sidan 189 i senaste upplagan från 2020, sista meningen är: "Och någon människa är man väl ändå".Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

I veckans Lundströms Bokradio inleder vi bokcirkeln om Kapten Nemos bibliotek. Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling läser vi PO Enquists mångbottnade roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PO Enquists "Kapten Nemos bibliotek" kom 1991 och blev en sorts nystart för hans författarskap. Den knyter ihop många återkommande minnen från barndomen som finns i tidigare böcker. Här finns det gröna huset, himlaharpan, kallkällan, rönnbärshäcken, utedasset och bönhuset. PO Enquist föddes 1934 i Hjoggböle i Västerbotten. Han växte upp som enda barn med sin mamma, hans pappa dog när han var ett halvår. Under hela uppväxten hade han en fostersyster som var sju år äldre. EFS, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, med religionen och den stränga gudssynen, präglade hans barndom. Han debuterade 1961 med romanen "Kristallögat" och fick sitt genombrott 1968 med boken "Legionärerna". 1985 kom romanen "Nedstörtat ängel", som han skrev under svår alkoholism. "Kapten Nemos bibliotek" är boken efter den. Han själv har kallat den sin kanske viktigaste roman.Tillsammans med skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och författare, läser vi nu i tre program denna bok. – Den är en enorm kärleksförklaring till människan och hur det är att vara människa, säger Marie Göranzon i Lundströms Bokradio.– Mitt i de fragmentariska berättelserna så blir boken också ett slags pirrande äventyr, säger Olof Wretling.I första avsnittet läser vi fram till och med sidan 104 i senaste upplagan från 2020, sista meningen är: "De behöver kanske ingen välgörare, eftersom de ännu inte befinner sig i yttersta nöd”.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

Mikael Berglund får Sveriges Radios Romanpris 2023! Han vinner utmärkelsen för romanen Ovanjorden, en berättelse om kärlek och rotlöshet i Västerbottens inland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Det är en lyssnarjury som står bakom valet och i programmet svarar han på några av jurymedlemmarnas nyfikna frågor: Vad har han för relation till mygg? Vad betyder surhålet i romanen? Och hur har han arbetat med språket?Själv hade han inte väntat sig ett samtal från lyssnarjuryn. När de ringde upp för att tala om att han vunnit tryckte han bort samtalet. Först på andra försöket lyckades juryn komma fram.Mikael Berglund är född 1977 och uppvuxen i Lycksele, Ammarnäs och Skellefteå. Han debuterade 2015 med romanen "Ett föremåls berättelse om obesvar". Hans andra roman var "Smekmånader" som kom 2017. "Ovanjorden" är hans tredje bok.– Vi hade inga böcker hemma när jag växte upp. Vi hade uppslagsverk från A till H, men jag var bara intresserad av Kina och Japan. Så det var ingen idé att läsa dem, säger han i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmUppläsare: Ulph NyströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio bokcirklar Amanda Svensson och Björn Wiman om isländska Fríða Ísbergs roman Märket, där man ska folkomrösta om ett empatitest för medborgarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fríða Ísberg debuterade som poet 25 år gammal och har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris. "Märket" är hennes debutroman. Hon är även aktuell som årets vinnare av P.O Enquistpriset. "Märket" är en futuristisk berättelse som utspelar sig i en vag framtid, kanske 10-20 år framåt. Den isländska befolkningen ska folkomrösta om ett slags empatitest som kan bli obligatoriskt för medborgarna. Testet är utformat för att kunna avgöra en persons förmåga till medkänsla och moraluppfattning. Människor som klarar testet kallas "de märkta" och de som inte gör det kallas "de omärkta". Det som sker splittrar befolkningen både bokstavligt och åsiktsmässigt. Hör författarna Amanda Svensson och Björn Wiman, kulturchef på DN, om denna dystopiska framtidsvision. Hur långt sträcker sig individens frihet? Vad kan vara lockande med auktoritära förslag? Och hur fungerar "Märket" som idéroman? – Man förstår varför det här förslaget vinner mark, det är naturligtvis för att människor längtar efter ett samhälle som är tryggt, säger Amanda Svensson i Lundströms Bokradio. I alla dystopiska romaner som slår hårt finns det något i framtidsscenariot som är lockande.– Det finns många saker i vårt samhälle som vi inte reagerar på, som hade varit otänkbara för bara några år sedan. Det är precis den process som den här romanen faktiskt gestaltar väldigt starkt, säger Björn Wiman. "Märket" är översatt till svenska av Arvid Nordh.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

Veckans program handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhij Zjadans hyllade roman ”Internatet”, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten – och ukrainskan som språk.Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Charkiv som sin hemvist. Charkiv är Ukrainas näst största stad och har varit under ständig beskjutning från Ryssland sedan den 24 februari 2022. Serhij Zjadan är även rockstjärna. När Fredrik Wadström träffar honom i Ukraina är Zjadan på turné genom landet med sitt sexmannaband Hundarna. Med kort varsel annonseras nya konserter ut nästan dag för dag. Det urbana musik- och klubblivet pågår i ett land med utegångsförbud om nätterna och flyglarmen som ljuder när som helst på dygnet i krigets Ukraina.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seReporter: Fredrik WadströmUppläsare: Ulph NyströmProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

I veckans program möter ni idéhistorikern och författaren Sverker Sörlin som kommer med boken Framtidslandet om bilden av Norrland. En bok som nu ges ut på nytt - 35 år senare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverker Sörlins "Framtidslandet" är en bok om hur olika visioner av Norrland såg ut under industraliseringens framväxt, mellan 1870 och 1920. Det var en tid då svenska politiker riktade blickarna norrut. I boken skildras dåtidens heta debatt om naturresurserna, människorna och vad makten i söder tänkte att de ville ha Norrland till. I grunden fanns stark förhoppning om att Norrland med sina naturrikedomar skulle rädda nationen och föra Sverige framåt i utvecklingen. Boken "Framtidslandet" var Sverker Sörlins avhandling och kom 1988. Den ges nu ut igen med nytt för- och efterord. Berättelsen om dåtidens syn på Norrland, dess resurser och människor, har paralleller till idag. Nu talar man om det "nya gröna Norrland" som ska formas. Hör Sverker Sörlin om dåtidens syn på norra Sverige, dagens gröna omställning och vad Norrland kommer att vara om 30 år.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Jenny Teleman

I veckans program möter ni författaren Ann-Helén Laestadius vars roman Straff skildrar ett mörkt kapitel i svensk historia: De samiska nomadskolorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nomadskolan infördes i början av 1900-talet och var en statlig form av internatskola för barn till renskötande samer. Fram till 1962 var samerna skyldiga att skicka sina barn till dessa skolor där undervisningen skedde enbart på svenska och där eleverna under terminen bodde på elevhem. En av dem som gick på nomadskola är Ann-Helén Laestadius egen mamma, och många i hennes släkt. Sedan romanen "Straff" kom ut har hon mött många fler med samma traumatiska erfarenhet. I romanen följer vi en hel grupp barn på skolan: Else-Maj, Jon-Ante, Nilsa, Aslak, Marge och Anne-Risten. Vi följer dem genom de svåra åren på internatskolan i början på 1950-talet. Men även som vuxna, 30 år senare, då upplevelserna från skolan satt djupa spår i dem på olika sätt. Ann-Helén Laestadius romandebuterade 2007 med ungdomsromanen "SMS från Sopporo" och 2016 vann hon Augustpriset för "Tio över ett". Hennes förra roman "Stöld" ska bli film på Netflix.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström

Vad är det som blir kvar av ett författarskap? Stig Dagerman skrev intensivt under fyra år på fyrtiotalet, romaner, noveller, pjäser, för att sedan drabbas av skrivkramp och dö vid 31 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år skulle Stig Dagerman ha fyllt 100 år. Han sågs som ett litterärt underbarn redan vid debuten med romanen "Ormen"som tjugoettåring, han fortsatte med den symboltyngda surrealistiska "De dömdas ö". Det var en tid av existentiell fyrtiotalistångest, Kafka stod högt i kurs, efter att vara på spaning efter förklaringar till sin skuldkänsla. Om skulden som fordrar ett brott. Människan som blir människa först i ångesten.Stig Dagerman ville något med sin litteratur, påverka, förändra, och han skrev också politiska dagsverser i Arbetaren där han var kulturredaktör. ”Jag bryr mig bara om det jag aldrig kan få", skrev han, "bekräftelse på att mina ord rört vid världens hjärta”.Efter andra världskriget reste han till Tyskland på reportageresa vilket resulterade i "Tysk höst", och efter det förändrade sig hans författarskap, blev mer realistiskt men också försonande.Katarina Wikars koncentrerar sig i sitt reportage på den sene Dagerman – om man kan säga så om en väldigt ung författare. Tillsammans med författaren Kristoffer Leandoer, teaterkritikern Maria Edström och litteraturvetaren Linus Ljungström tittar hon närmare på romanerna "Bränt Barn" och "Bröllopsbesvär" - och på det som aldrig blev klart.  ”Alfabetet blir en kyrkogård med 29 gravstenar under vilka dikten ligger begraven.” står det i ett efterlämnat manus.Vi hör också Ola Sandström och Bengt Lundström i "Varning för hunden" och Werner Aspenström, Bengt Ekerot, Göran Palm, Anita Björk och Stig Dagerman själv ur radions arkiv. Och ett utdrag ur "Ingen går fri" i Radioteaterns uppsättning av Hans Dahlin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seReporter: Katarina WikarsProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

I veckans program handlar det om vårdikter. Varför är våren perfekt att dikta om? Vi fyller studion med lyssnarnas önskedikter och författarna Ida Linde och Daniel Sjölin har med sig egna favoriter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har lyssnarna skickat in sina favoritvårdikter. Några av dem läser vi i Lundströms Bokradio. Våren som tema återfinns på många olika håll i klassikerpoesin. Hur ser det ut hos nutida poeter? Ida Linde och Daniel Sjölin har botaniserat bland både gamla och nya vårdikter och samtalar om sin inställning till våren. – Plötsligt så kommer den här brutala kraften i naturen. Man kan få ångest för mindre om man inte ställer sig upp och går med, säger Daniel Sjölin. – När jag började läsa dessa vårdikter slog det mig att jag alltid trott att hösten är början. Men det är så klart på våren allt är nytt, säger Ida Linde.  Vårdikter i programmet:Vårkväll, Sonja Åkesson.Snödroppar, Louise Glück.Blåsipporna, Tomas Tranströmer. Vor, vor! Steinn Steinarr.Spring Wedding, Richie Hofmann (Vårbröllop, övers Ida Linde).Ja visst gör det ont, Karin Boye.Efter en svår vinter, Gunnar Ekelöf.Promenad i naturen, Elmer Diktonius.Den första kärleken, Johann Wolfgang von Goethe.En liten elefant ..., ur Fång-lada, Madeleine Gustafsson.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Fredrik Wadström