Europapodden

Finland slår larm om en rysk hybridattack och smäller ner jalusierna österut. Hör om det nya spända läget längs ryska gränsen och vad EU kan göra när migranter utnyttjas för att destabilisera Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finlands statsminister Petteri Orpo har sagt att den senaste veckans utveckling vid gränsen mot Ryssland inte är en fråga om asylsökande, utan att det är en hybridattack och något som rör nationell säkerhet. På tisdagseftermiddagen stängdes den sista av de nio gränsövergångar som finns mellan Finland och Ryssland. Åtgärden illustrerar en ny spänning mellan grannländerna sedan Finland gick med i Nato. Hör radions korrespondent Carina Holmberg på plats i norra Finland. Förslag om nya EU-regler när migranter utnyttjas Från Bryssel uttrycks fullt stöd för Finland och EU har även bistått med gränsvakter. Frågan om hur unionen ska hantera när migranter utnyttjas för att destablisera Europa är högaktuell. I den krisförordning som nu förhandlas finns förslag om att kunna frångå vanliga asylregler i sådana speciella situationer. Hör också om hur den aktuella utvecklingen i Finland diskuteras inom Nato nu och hur åtgärden att stänga gränsen kan komma att användas i den ryska propagandan.Medverkande: Carina Holmberg, korrespondent för Finland. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Bernd Parusel, statsvetare och migrationsforskare vid Sieps.

Arga rop om landsförräderi och statskupp hörs ända till Bryssel. Har den spanska politikens överlevnadskonstnär Sánchez gått för långt nu eller kan en amnesti för separatister läka Spaniens sår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter månader av dödläge har socialdemokraten Pedro Sánchez nu kunnat bilda en ny regering i Spanien. Priset för makten är en uppgörelse med landets separatister och en amnestilag som rivit upp himmel och jord. Stora folkmassor har protesterat på Madrids gator de senaste veckorna och på kvällarna har det utbrutit våldsmamma sammandrabbningar med kravallpolis. Hör om vad den omstridda amnestilagen innebär och vad den stenhårda kritiken från oppositionen består i. Tonläget i den spanska debatten är skyhögt och högernationalistiska Vox partiledare Santiago Abascal talar om en pågående ”statskupp”. Hur splittrat är Spanien bortom den hätska retoriken? Kommer Pedro Sánchez kunna kyla ner stämningen och läka landets sår? Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet samt seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland. Utvidgning av EU ses som provokation i MoskvaI bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Ungerns Viktor Orbán skakar hand med Putin och Italiens Georgia Meloni pratar om att EU-ledare tröttnat. Orosmolnen hopar sig för Ukraina. Men finns det främsta hotet mot Europas stöd inom unionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den ukrainska motoffensiven har fastnat i skyttegravarna och ett annat krig kräver just nu omvärldens uppmärksamhet. Samtidigt har EU svårt att infria sina löften om vapen till Ukraina och i USA har Ukrainastödet blivit en inrikespolitisk stridsfråga med ett år kvar till presidentvalet. Orosmolnen hopar sig för Ukraina och i Kiev märks nu en ny känsla av pessimism berättar radions korrespondent Lubna El-Shanti. Samtidigt undergrävs Bryssels enade linje mot Ryssland inifrån när exempelvis Viktor Orbán träffar och låter sig fotograferas tillsammans med en leende Vladimir Putin. Agerandet har väckt en diskussion om risken för trojanska hästar inom EU-systemet. Där vetorätten i utrikesfrågor gör det möjligt för enskilda länder att sabotera och bromsa beslut. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och vd för Politea. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Inför nästa års val i Storbritannien framstår anrika konservativa Tories som ett parti bortom räddning. Hör om det historiska tappet i väljarstöd och om Rishi Sunaks svårigheter att tygla de egna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Liz Truss avgick som premiärminister i Storbritannien, efter en kaosartad och rekordkort tid i ämbetet. Rishi Sunak tog över med en tillsynes omöjlig uppgift framför sig – att ena ett sargat Toryparti och återvinna väljarnas förtroende. Nu, med ungefär ett år kvar till valet, framstår läget i Storbritannien som något mer stabilt, men splittringen i det konservativa partiet kvarstår och väljarstödet ligger på en historiskt låg nivå. Partiet gjorde uselt ifrån sig när det hölls fyllnadsval nyligen och bara var femte väljare anser idag att Torypartiet är kapabelt att leda landet. Så har Sunak någon plan för att rädda Tories undan en total kollaps? Disciplinen inom Tories framstår som helt urholkad och Liz Truss fortsätter att engagera en högröstad falang inom partiet. Hos Labour råder helt andra tongångar. Efter 13 år i opposition ser partiet ut att gå mot en promenadseger í nästa års val och segervittringen inom Labour är påtaglig. Vilken politik Labour går till val på är svårare att urskilja och de senaste veckorna har partiledaren Keir Starmer upplevt motvind för första gången. Han har fått kritik efter uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas och frågan är om det är något som kan innebära långsiktiga problem för Starmer och Labour.Medverkande: Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Den organiserade brottsligheten i Sverige har förgreningar över hela kontinenten. Hör om hur EU-länderna kan samarbeta mot gängen och om början till ett europeiskt FBI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kriminella gängen i Sverige drar stor nytta av EU:s fria rörlighet. Pengar, narkotika, vapen och utförare av grova våldsbrott rör sig över landgränserna i Europa. Europapodden går igenom vilka verktyg och ramar för samarbete som finns för brottsbekämpning på europeisk nivå idag och vad polis och åklagare kan göra för att komma åt gängen och den grova organiserade brottsligheten. Hör också om vilka begränsningar som finns för samarbetet och hur det skulle kunna utökas. Behövs ett europeiskt FBI? Sedan två år tillbaka finns en europeisk åklagarmyndighet, EPPO, som kan ses som ett första steg på en sådan utveckling. En viktig nyckelhändelse för Europa var den franska polisens insats mot det krypterade kommunikationsverktyget Enchrochat sommaren 2020. Insatsen blottlade den organiserade brottslighetens omfattning i Europa och blev en ögonöppnare. Medverkande: Lasse Wierup, författare och journalist på Dagens Industri. Erik Fågelsbo, åklagare vid Eurojust i Haag. Susanne Palme, Ekots EU-kommentator. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Två terrorattentat i Europa på fyra dagar. Hör om varför terrorbekämpning över gränserna är så komplicerat och om dagens hotbild. Dessutom EU:s oförmåga när kriget rasar mellan Hamas och Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om maktskiftet efter helgens val i Polen och vad det innebär för stödet till Ukraina och relationen till EU. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hans Brun, terrorforskare. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kriget i Ukraina har förflyttat Europas tyngdpunkt österut. Men är maktspelaren Polen en ledare att förlita sig på i den nya säkerhetspolitiska verkligheten? Hör Europapodden från Warszawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bråken med Bryssel och kritiken mot EU bubblar fortsatt i Polen. Men i det akuta säkerhetspolitiska läget som uppstod efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fick konflikterna med Polen stå tillbaka för EU. Nu behövde Europa plötsligt Polen på ett helt nytt sätt och även för USA har Polen blivit en viktigare partner att knyta an till på andra sidan Atlanten. Hör om Polens nya roll som tungviktare i Europa och hur regeringen i Warszawa förvaltat sin nya position under det senaste ett och ett halvt året. På söndag går Polen till val och på sistone har en osäkerhet uppstått kring hur stadigt Polen står i sitt stöd till Ukraina. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Aaron Korewa, chef för Atlantic Councils Warszawakontor. Claes Wargskog, lektor i svenska vid SWPS-universitetet här i Warszawa. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas nya tungviktare Polen går till val på söndag och Europapodden är på plats i Warszawa. Insatserna är så höga de kan bli och tonen i valrörelsen är frätande som galla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Georg van der Weyden, pressfotograf. Magdalena Domeradzka, lärare och forskare i politisk diskurs vid universitetet SWPS i Warszawa.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: Det här avsnittet har uppdaterats den 18 oktober 2023. I den del som handlar om Nagorno-Karabach sades tidigare att EU:s civila insats skulle “se till” att hålla en korridor till enklaven öppen för att få in förnödenheter. Det här låg dock inte inom den civila insatsens mandat. EU:s insats övervakade korridoren, från armeniskt territorium. Den felaktiga formuleringen har nu tagits bort.I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt.EU:s svårigheter att agera i Nagorno-KarabachSom ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge