Europapodden

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi står Europa inför civilisationskollaps, vad innebär det? Samtidigt kan EU:s migrationspolitik snart bli tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s nya säkerhetsstrategi har Europa en väsentlig roll. Bland annat slår amerikanerna fast att Europa står inför sin egen undergång på grund av invandring, lågt barnafödande och politisk censur. Samtidigt har USA en mer försonlig inställning till Ryssland. De av EU:s toppolitiker som har kommenterat dokumentet har varit försiktiga i sitt bemötande. Varför tassar européerna på tå och varför är Trumpadministraionen hårdare i tonen gentemot Europa än mot gamla ärkefienden Ryssland? Vad innebär det här dokumentet för europeisk säkerhet och finns det politiska krafter inom EU som välkomnar att USA utmanar den transatlantiska gemenskapen?Samtidigt är EU:s migrationspolitik på tapeten just nu. I veckan möttes unionens migrationsministrar för att diskutera olika delar av den migrationspakt som ska träda i kraft i sommar. Efter mötet kallades överenskommelse för historisk. Mycket pekar mot att unionen nu får en betydligt hårdare migrationspolitik. Vad kom ministrarna fram till och hur står det till med solidariteten mellan EU:s länder?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Europa har återigen hamnat vid sidlinjen av fredssamtalen där USA förhandlar med Ryssland. Samtidigt går åsikterna isär om framtida europeisk trupp till Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Donald Trumps sändebud åker till Moskva för att möta Vladimir Putin är det återigen tydligt att USA håller i taktpinnen och Europa hamnar vid sidan av. Samtidigt fortsätter Europas tungviktare att betona vikten av europeiskt inflytande och säkerhetsgarantier för Ukraina, men frågan om framtida fredsbevarande europeisk trupp till Ukraina splittrar. Frankrike och Emmanuel Macron har varit drivande i diskussionen tillsammans med Storbritannien, men för Tyskland och Friedrich Merz är frågan om att skicka soldater utomlands känslig. Både Tyskland och Frankrike är just nu samtidigt i färd med att införa ny frivillig militärtjänst för att stärka sina respektive försvarsmakter. Hör om hur det står till med försvarsviljan i de båda länderna och hur diskussionen låter när fler unga fransmän och tyskar nu ska motiveras till att vilja göra militärtjänst. Tyskland inspireras uttryckligen av Sverige och försvarsminister Pistorius pratar om ”den svenska modellen” som en förebild.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Europa försöker hävda sin position i de pågående förhandlingarna om fredsplaner för Ukraina. Hur påverkas utsikterna framåt av att Trumps ursprungliga förslag gav Ryssland stora fördelar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Felicia Hassan, Östersjökorrespondent. Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det mullrar i den brittiska inrikespolitiken. Problemen hopar sig för Labour och partiet gör nu en skarp gir i migrationspolitiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brittiska Labour har gått från en historisk jordskredsseger i valet 2024 till usla förtroendesiffror och besvärande uppgifter om interna maktstrider. Vad ligger bakom den snabba förändringen av den brittiska spelplanen och kommer premiärminister Keir Starmer kunna behålla greppet om regeringsmakten? Partiets förslag till omläggning av den brittiska migrationspolitiken visar hur Labour försöker behålla kommandot i en fråga där högerpopulistiska Reform UK med stor framgång utmanar de traditionella statsbärande partierna. Samtidigt som de nya förslaget bäddar för kritik från motsatt håll. Nu väntar alla på nästa stora politiska prövning för Starmer när förslaget till ny budget ska presenteras om en vecka. Samtidigt briserar skandalen runt BBC och Trumps hot om stämning av public service-bolaget. En händelse som också plockats upp i den redan kokande brittiska inrikespolitiken. Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. James Savage, journalist och vd för The Local. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Osämjan om EU:s klimatåtaganden fördjupas och det krävdes nattmangling för att enas om en linje inför FN:s klimatmöte. Kommer unionens gröna giv att överleva de nya motsättningarna i Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU:s klimatlagar med målet att bli första klimatneutrala kontinent till år 2050 utmanas nu i allt större utsträckning inifrån. När EU-länderna skulle enas om delmål för minskade utsläpp till 2040 krävdes nattmangling för att landa i en linje, och enligt kritiker blev resultatet urvattnat. Runt om i Europa flyttar nu kritiker av EU:s klimatlagar fram sina politiska positioner. Det syns bland annat i Tyskland där regeringen tar strid för att riva upp beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar i EU 2035 och det syns i Tjeckien där den nye premiärministern pratar om ”ett grönt självmord”. Mitt i striden står kommissionschef Ursula von er Leyen som 2019 lanserade EU:s gröna giv som Europas ”mannen-på-månen-ögonblick”. Hur påverkas EU:s och Europas klimatanseende i världen, när splittringen på insidan fördjupas? Och kommer den gröna given att ligga fast?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin och Mona Hambraeus, klimatkorrespondent på FN:s klimatmöte i Belem, Brasilien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Beroendet av Kina för import av strategiska råvaror har länge varit ett orosmoln över Bryssel. Nu lanseras nya planer för att säkra försörjningen, men frågan är hur långt det räcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Handelskriget mellan Kina och USA har fått larmklockorna att ljuda allt högre i Bryssel om hur Kina dominerar den globala marknaden för kritiska råvaror. Det var i början av oktober som Peking drog i exportbromsen för sällsynta jordartsmetaller och även om det nu verkar som att Europa omfattas av en paus i exportstoppet så har frågan om Kinaberoendet blivit än mer akut för EU. I ett tal häromveckan lanserade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen en ny slogan: ”ReSourceEU”. Von der Leyen menar att EU nu måste hitta nya sätt att säkra tillgången på kritiska råvaror och pekar på återvinning som en del av lösningen. Men hur långt räcker det? Ännu är det oklart om de nya planerna kommer backas upp av finansiering. Och vad är egentligen nytt från EU:s befintliga förordning om kritiska råvaror? Hör också om skrällen i det nederländska valet, där den vänsterliberala Europavännen Rob Jetten från partiet D66 ligger bäst till att lyckas bilda regering och bli landets nya premiärminister. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, analytiker vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert  

Väger personlig integritet eller jakten på barnporr tyngst? Hård debatt om digital kontroll i Bryssel. Och är det Groundhog Day i Frankrike? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här veckan skulle EU:s ministerråd ha röstat om CSAM-lagen, som ska ska stoppa spridningen av barnpornografi digitalt. Men när den tyska regeringen nyligen sa att de inte står bakom lagen så sköts omröstningen på framtiden. Kortfattat skulle ett införande av lagen innebära en automatisk kontroll av varje bild, video och länk som man vill skicka. Förespråkarna menar att man då kan förhindra att barnpornografi sprids, kritikerna kallar lagen chat control och menar att det handlar om massövervakning av EU:s befolkning. Splittringen bland EU:s länder är stor, Sverige står på sidan som vill ha lagen. Hör Andreas Liljeheden och Dagens Nyheters techreporter Linus Larsson om den minst sagt hårt debatterade lagen, och om dansken som skapade kaos när han byggde en hemsida för att spamma EU:s ledamöter.Vi pratar också om att den franska presidenten Emanuel Macron har utnämnt Sebastien Lecornu till ny premiärminister, en dryg vecka efter att Lecornu lämnade exakt samma jobb. Har fransk politik förvandlats till ”Måndag hela veckan”?Nyligen klarade även EU-kommissionens högsta chef Ursula von der Leyen hela två misstroendeomröstningar. Vem vill rösta bort henne och hur säkert sitter hon egentligen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Linus Larsson, reporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert  

Ännu en fransk premiärminister har kastat in handduken och en högerpopulistisk valvinst i Tjeckien kan sätta käppar i hjulet för EU:s Ukraina-linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En knapp månad efter att Emanuel Macron gett honom jobbet avgick plötsligt den nyutnämnda franska premiärministern Sebastien Lecornu. Det här var president Macrons femte premiärministerutnämning på två år och än en gång slungas Frankrike in i politiskt kaos och ovisshet. Varför avgick Sebastien Lecornu, hur allvarlig är krisen och kan det bli ett nyval nu i Frankrike?I helgen vann högerpopulisten och tidigare premiärministern Andrej Babiš parti ANO segern i Tjeckiens parlamentsval. En seger som beskrivs som en dramatisk politisk comeback, en återkomst som kan få avgörande konsekvenser för EU-samarbetet och den europeiska säkerhetspolitiken. ANO sitter i samma partigrupp i EU-parlamentet som ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz. Kommer Tjeckien att närma sig Ungern, vilken är Andrej Babiš inställning till EU-samarbetet och hur kommer landet hantera stödet till Ukraina?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Marie Nilsson Boij, producent på Ekot och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert