Hotspot

I dagens program pratar vi med forskaren Johan Sundeen om hans bok 68-kyrkan. Varför ville han fördjupa sig i just detta ämne? Vad har han kommit fram till? Och vilka reaktioner har boken mött i och utanför kyrkan? Johan Sundeen är docent i idé- och lärdomshistoria.

68-rörelsen, Rudi Dutschke och Vietnambulletinen. Det är några av sakerna vi pratar om i veckans program som handlar om hur den nya vänstern har påverkat samhället från 60-talet och framåt. Gäst i programmet är Johan Sundeen, docent i idé- och lärdomshistoria.

Få personer har under det senaste århundradet påverkat synen på samhället lika mycket som filosofen Karl Marx. Vad var det som gjorde att just hans idéer fick ett sådant stort genomslag? Och vilken plats har de i samhällsdebatten i dag? Gäst i programmet är Torbjörn Aronson, fil dr i statskunskap och teol dr.

I dag fortsätter vi att titta på de ideologiska rörelser som växte fram ur postmodernismen. Vi sätter särskilt fokus på det som kallas för Woke och Cancel culture. Vad betyder dessa begrepp och hur kan vi som kristna förhålla oss till de här rörelserna? Gäster i programmet är Stefan Gustavsson, teolog och direktor för Apologia, och Per Ewert, forskare och ledarskribent på Världen idag.

Social Justice är ett begrepp som nämns allt oftare i samhällsdebatten. Vad menas med det? Vilka identifierar sig som en del av Social Justice-rörelsen? Och hur har kristna sett på rättvisefrågor genom historien? Gäst i programmet är Stefan Gustavsson, teolog, högskolelektor och direktor för Apologia.

Varför ses kartläggandet av konfliktlinjer som ett viktigt inslag i det postmoderna tänkandet? På vilka sätt skiljer sig den postmoderna synen från den kristna tron? Och vilken påverkan har postmodernismen haft på kyrkan under de senaste 30 åren? Det är några av frågorna som vi tar upp i dagens program som avslutar vår serie om postmodernismen. Gäster i programmet är Anders Gerdmar, rektor vid Skandinavisk teologisk högskola (STH), och Stefan Gustavsson, direktor för Apologia.

Man kan dela in bibeltolkningshistorien i tre epoker: förmodern, modern och postmodern. I det förmoderna tänkandet är författarens intention det viktigaste, i det moderna tänkandet börjar man ifrågasätta det som inte kan bevisas vetenskapligt och i det postmoderna tänkandet är det möjligt att tolka texten helt utifrån sitt eget perspektiv. Hur har resan dit sett ut? Och vad händer med bibeltexten när läsarens egna tolkningar står i centrum? För att svara på dessa frågor i har vi i dag med oss teologen Anders Gerdmar, mångårig lärare och docent i Nya testamentets exegetik, i ett program som fokuserar särskilt på bibelsyn och teologi.

Få personer på 60- och 70-talet kunde nog föreställa sig vad det skulle få för konsekvenser att på bred front i samhället implementera tanken om att det inte finns någon objektiv sanning. I dag kan ett förskolebarn höra sina pedagoger säga: ”Vi vet inte om du är en pojke eller flicka, du bestämmer själv”. Hur kommer det sig att detta synsätt är så utbrett och hur har vägen dit sett ut? I detta program samtalar Marco Strömberg med teologen Stefan Gustavsson om det postmoderna tänkandets påverkan i västvärlden.

Enligt postmodernismen finns det inga objektiva sanningar och det allmänna perspektivet får stå tillbaka för det individuella. Även om detta var tankar som växte sig starka i den akademiska världen under 1970-talet är det idéer som har funnits under lång tid, både hos grekiska filosofer och upplysningstidens förgrundsgestalter. Så hur kommer det sig att dessa idéer har fått ett extra stort genomslag i vår tid? Gäst i programmet är Stefan Gustavsson som är teolog, högskolelektor och direktor för Apologia.

Under varje epok i historien finns det filosofiska idéer som tar större plats än andra. En av de mest tongivande strömningarna under det senaste århundradet är postmodernismen. Men vad innebär den egentligen? Och hur påverkar den vår vardag i dag? Detta kommer vi att titta närmare på i fem program. Gäst i programmet är Torbjörn Aronson, fil dr i statskunskap och teol dr.