Sieps Podcast

Nyligen möttes stats- och regeringschefer från nästan alla Europas länder i ett nytt format: Europeiska politiska gemenskapen (EPG). Daniel Tarschys, som bland mycket annat varit generalsekreterare för Europarådet, gästar Sieps Podcast för ett samtal om hur man ska förstå detta senaste tillskott i den europeiska floran av sammanslutningar.Rysslands invasion av Ukraina, tillsammans med flera andra faktorer, har gjort att många ledare inom EU anser att det behövs ett nytt format för relationen mellan unionen och de europeiska länder som står utanför. Frankrikes president Emmanuel Macron tog i våras initiativ till Europeiska politiska gemenskapen, som nyligen samlade 43 stats- och regeringschefer under sitt paraply.Hur ska man förstå denna nya sammanslutning? För att resonera kring det gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Daniel Tarschys, senior rådgivare vid Sieps och med stor erfarenhet av denna typ av politiska inrättningar, inte minst som generalsekreterare för Europeiska rådet under 90-talet.Om sammanslutningen blir något mer än en diskussionsklubb återstår att se, menar Tarschys. Ledarnas enighet kan i viss mån präglas av önsketänkande. Men det finns också ett behov av alternativ till det fulla medlemskapet i EU, samtidigt som länder utanför unionen kan uppfatta alternativet som en halvmesyr. Inom unionen finns också spänningar mellan de som förordar djupare integration och de som vill se expansion. Kan en yttre ring runt EU lösa knutarna? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken roll spelar riksdagens EU-nämnd i svensk EU-politik? Jessika Roswall och Pyry Niemi, båda med gedigen erfarenhet av nämndens arbete, gästar Sieps Podcast för ett samtal om EU-nämnden och riksdagens EU-arbete.För att förankra regeringens agerande i EU bland Sveriges folkvalda finns riksdagens EU-nämnd som ett organ för samråd. Upplägget ger riksdagen en starkare ställning i EU-arbetet än många andra europeiska parlament har. Detta avsnitt av Sieps Podcast bjuder på en inblick i EU-nämndens arbete. Gäster är Jessika Roswall och Pyry Niemi, som under den gångna mandatperioden har varit andre vice ordförande respektive ordförande i EU-nämnden.Roswall och Niemi, som företräder Moderaterna respektive Socialdemokraterna, är eniga om att EU-nämnden är ett bra sätt att ge riksdagen inflytande över de ståndpunkter regeringen intar i EU-sammanhang. Statsråden ska företräda hela Sverige i EU, men det går inte att komma ifrån att åsikterna inom nämnden ibland går isär. Här går EU-nämnden en balansgång när man ger statsråd handlingsutrymme att förhandla. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Jessika Roswall och Pyry Niemi är även ledamöter i Sieps insynsråd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Energifrågorna tog stor plats i kommissionsordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen. EU vidtar nu flera åtgärder för att hantera de stigande elpriserna och för att bryta beroendet av rysk gas. Men vad innebär egentligen förslagen, och kommer de att fungera? Harry Flam, nationalekonom och senior rådgivare på Sieps, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast för att förklara.Kommissionens förslag på åtgärder för de höga priserna på el och energi handlar om att minska konsumtionen, att införa ett gemensamt inkomsttak för elproducenter med låga produktionskostnader och att beskatta övervinster från fossil energi.Dessa åtgärder är nödvändiga för att lindra effekterna av de höga elpriserna, men ger också upphov till problem. Nationalekonomen Harry Flam pekar på att det inte är självklart hur de upptagna skatterna sedan ska fördelas utan att incitamenten för energieffektivisering försvinner. Skatter är nationell kompetens, kan EU besluta här? Och går åtgärderna ens att genomföra?Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sieps Podcast går på spaning efter EU i den svenska valrörelsen. Men EU-frågorna för en undanskymd plats bland partiernas ställningstaganden. Varför är det så? För att reflektera kring detta gästas detta avsnitt av Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och Maria Strömvik, universitetslektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.Nästa svenska regering kommer att företräda Sverige i många sammanhang inom EU och spela huvudrollen när Sverige tar över EU:s ordförandeskap första halvan av 2023. Det svenska riksdagsvalet den 11 september borde således vara en möjlighet för det svenska folket att välja vilka ståndpunkter regeringen ska företräda i EU-förhandlingar. Men enligt Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, lyser åsikter i EU-frågor med sin frånvaro i valrörelsen. Det innebär att politikerna missar möjligheten att förankra sina ställningstaganden bland väljarna, menar han.Bland förklaringarna till detta tar Maria Strömvik upp att politikerna inte ser riksdagsvalet som rätt tillfälle för att ta upp EU-frågor, men också att media inte tar upp frågorna. Vilket i sin tur kan bero på bristande förståelse för EU-systemet och uppfattningen att svenska politiker har för lite att säga till om där.Samtalet kretsar också kring vad EU-frågornas frånvaro i valrörelsen kan leda till på längre sikt, i termer av bristande ansvarsutkrävande, legitimitet och demokrati.Programledare för Sieps Podcast är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under sommaren har EU:s utvidgningsprocess tagit nya steg. Detta avsnitt av Sieps podcast gästas av Christian Danielsson som beskriver läget och vägen framåt.Ukraina och Moldavien har fått kandidatstatus och Albanien och Nordmakedonien har inlett formella medlemskapsförhandlingar med EU. Tidigare har det talats om en utvidgningströtthet inom unionen, men efter Rysslands invasion av Ukraina har det blivit tydligt att unionens utvidgning handlar om medlemsländernas säkerhet, stabilitet och välfärd. Det menar Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, som gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Vägen till EU-medlemskap är både lång och komplicerad för Ukraina, Moldavien och länderna på västra Balkan. Danielsson beskriver utmaningarna som väntar och de metoder som nu tagits fram för att föra processen i hamn. Förtroende, dynamik och förutsägbarhet är nyckelord i sammanhanget, och bland fallgroparna finns flera bilaterala konflikter.Detta är första avsnittet av Sieps Podcast efter sommarens uppehåll, och det leds som vanligt av Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Nytt avsnitt kommer varannan vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit ett händelserikt första halvår i Europapolitiken. Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson gästar Sieps Podcast för att summera och blicka framåt.Den senaste tiden har präglats av krishantering i EU. Rysslands invasion av Ukraina har fört upp flera nya frågor på dagordningen och unionen har utvecklats på sätt som få kunde förutse. Som Sveriges EU-ambassadör befinner sig Lars Danielsson nära politikens centrum. I vårens sista avsnitt av Sieps Podcast ger han sin syn på hur EU och Sverige har navigerat den senaste tidens stormiga politiska hav.Kommissionen sitter på många sätt i förarsätet i EU:s hantering av kriget i Ukraina, och detta på ett berömvärt sätt enligt Danielsson. Samtidigt framhåller han vikten av samklang mellan EU:s institutioner och medlemsstaterna. Danielsson beskriver också den spänning som finns mellan den politiska viljan att ge Ukraina kandidatstatus och de konsekvenser ett sådant beslut kan få för EU:s utvidgningsprocess.Lars Danielsson ger också perspektiv på den svenska inställningen i en rad aktuella frågor: rättsstatens principer, minimilöner och fördragsändringar. Dessutom en spaning mot det svenska EU-ordförandeskapet under det första halvåret 2023.Sieps Podcast tar nu ett sommaruppehåll, och programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow bjuder på lästips till hängmattan. På återhörande i höst. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rysslands invasion av Ukraina har skakat om den europeiska försvarspolitiken. Med ett krig i Europa ägnas försvarsansträngningarna åt närområdet och Europa är satt på krigsfot. I detta avsnitt av Sieps Podcast sätts utvecklingen i perspektiv med hjälp av Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, och Björn Fägersten, seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.Den europeiska försvarspolitiken förändras just nu i snabb takt. Sverige och Finland har ansökt om Natomedlemskap, Danmark har sagt ja till att ansluta sig till EU:s försvarssamarbete och i bland annat Tyskland ökar försvarsanslagen markant. EU har också fattat beslut om att stärka den gemensamma försvarspolitiken. Uppgiften för Europas försvar har ändrats, från fokus på internationella insatser till säkerhet i närområdet. Försvaret har kommit hem, menar Björn Fägersten. Det finns också en risk att kriget i Ukraina inte slutar i ett fredsavtal utan att EU får en frusen konflikt i sitt grannskap. Detta kommer att betinga mycket av framtidens försvarspolitik, menar Katarina Engberg.EU, Nato och relationen till USA spelar en stor roll för hur Europas försvarspolitik utvecklas. I avsnittet diskuterar programledarna Annika Ström Melin och Göran von Sydow med de båda gästerna vad utvecklingen innebär, var friktionen finns och hur samarbetena nu fylls med nytt innehåll.Mer läsning och lyssning om europeisk försvarspolitik finns på temasidan EU i omvärlden på sieps.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framtidskonferensen är avslutad och har resulterat i en katalog av medborgarförslag. Samtidigt har den ryska invasionen gjort det tydligt att EU inte kan hålla Ukraina utanför sin gemenskap. Flera röster höjs nu för att ett konvent ska förnya EU:s fördrag och att länder ska kunna vara integrerade i olika grad. Detta avsnitt av Sieps Podcast tar upp några av EU:s hetaste framtidsfrågor.När Konferensen om Europas framtid avslutades höll Emmanuel Macron ett tal där han beskrev ett framtida EU med en kärna av djupt integrerade länder och yttre ring av associerade men ej fullvärdiga medlemmar, där både Storbritannien och Ukraina skulle kunna ingå. Samtidigt påpekade Macron behovet av fördragsändringar, något som även har lyfts fram av Europaparlamentet och Ursula von der Leyen i ljuset av framtidskonferensen.Men behövs fördragsändringar för att tillmötesgå framtidskonferensens digra lista på förslag? Och hur ska ett framtida EU med betydligt fler mer eller mindre integrerade medlemmar fungera?För att diskutera dessa framtidsfrågor gästas detta avsnitt av Ylva Nilsson, EU-journalist, och Magnus Robach, tidigare svensk diplomat och chef för EU-enheter på Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen.Tyvärr drabbades inspelningen av tekniska problem, vilket resulterat i sämre ljud än vad trogna lyssnare på Sieps Podcast har vant sig vid. Sieps beklagar detta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under de senaste årens kriser har EU visat en beslutsamhet och enighet som har förvånat många. Men vart är unionen på väg? Är målet ett Europas förenta stater? Detta avsnitt av Sieps Podcast gästas av författaren Per Wirtén som sätter utvecklingen i perspektiv. Han menar att den mest akuta framtidsfrågan är ett ökat medborgerligt inflytande i unionen. EU-bygget har kommit långt sedan det europeiska samarbetet tog sina första steg. Men hur ser egentligen unionens framtid ut? Snart avslutas konferensen om Europas framtid, men det är osäkert hur de förslag som vaskats fram kommer att landa i medlemsländerna. Författaren Per Wirtén har skrivit en rad böcker som behandlar drömmen om ett förenat Europa och gästar detta avsnitt. Han ser brexit som en vändpunkt där EU började visa större beslutsamhet och enighet, men noterar också ett underskott av medborgerligt inflytande i unionen. Bristen har, enligt Wirtén, blivit akut i samband med att EU tar sig an allt fler politikområden. I samtalet utvecklar han sina tankar om hur EU kan få en starkare förankring bland unionsmedborgarna och bli mer demokratiskt. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På söndag hålls det franska presidentvalets andra omgång, och igår debatterade kandidaterna Emmanuel Macron och Marine Le Pen under nästan tre timmar. I detta avsnitt av Sieps Podcast diskuteras hur kandidaternas Europapolitik skiljer sig åt.Opinionsläget är jämnt inför det franska presidentvalets andra omgång på söndag, med viss fördel för den sittande presidenten. Spelplanen har ändrats i och med den ryska invasionen av Ukraina, inte minst på grund av Marine Le Pens relation till Putin. Men invasionens konsekvenser i den franska opinionen är ändå inte så stora som man skulle kunna tro, menar avsnittets gäst Magnus Robach, tidigare svensk diplomat, bland annat i Paris och chef för EU-enheter på Utrikesdepartementet och Statsrådsberedningen. Marine Le Pen står också för en radikal omläggning av Frankrikes Europapolitik, en linje som enligt Robach skulle innebära att hela EU-samarbetet blockeras helt eller att Frankrike lämnar EU. Den sittande presidenten står för en betydligt mer EU-vänlig linje, den mest federalistiska en fransk president har haft under unionens existens, enligt Robach. Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.