Sieps Podcast

I höstens första avsnitt av Sieps Podcast står EU:s ekonomi i fokus. Hur mår EU:s ekonomi egentligen och vilka utmaningar står man inför? Kommissionen har presenterat ett förslag på reform av EU:s finanspolitiska regelverk och målet är att implementera detta i början av 2024, men förhandlingar pågår. Vilka förändringar handlar det om och vilka problem ska de lösa? Avsnittet tar också upp recessioner och ekonomiska kriser relaterat till EU:s ekonomi i dagsläget. Är EU bättre rustat för framtida kriser nu än tidigare?  Dagens gäster är Jonas Eriksson och Monika Hjeds Löfmark, båda nationalekonomer på Sieps. Med utgångspunkt i deras nyligen publicerade rapporter tar vi tempen på EU:s ekonomi.  Den 14 september är det 20 år sedan folkomröstningen om euron ägde rum i Sverige. Med två nationalekonomer i studion och med ett planerat seminarium om omröstningen på årsdagen, passar vi på att samtala även om denna fråga.  Programledare är Karin Flordal och Gustaf Olsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bara några dagar återstår av det svenska EU-ordförandeskapet och detta avsnitt av Sieps Podcast tar upp några av de knäckfrågor som Sverige har haft att hantera. Hur har det gått med enigheten i stödet till Ukraina, migrationsfrågorna, den gröna omställningen och hälsopolitiken?Inför Sveriges EU-ordförandeskap publicerade Sieps i höstas en samlingspublikation där forskare och utredare tog upp ett antal knäckfrågor som skulle bli aktuella under våren. Nu när ordförandeskapet är på sluttampen vågar sig Sieps Podcast på en summering av hur det gick med några av de frågor som togs upp i publikationen.Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver hur enigheten om EU:s stöd till Ukraina har hållit sig stark i grund och botten men också mött utmaningar. En komplicerad fråga i detta sammanhang är också hur Ukrainas närmande till EU ska hanteras.Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap på Sieps, följer migrationsfrågorna på nära håll. På det området har det svenska ordförandeskapet enat rådet kring flera delar av kommissionens förslag till en ny politik. Nu återstår förhandlingar med EU-parlamentet för att få paketet i hamn.Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, skrev om miljö- och klimatpolitiken i samlingsvolymen. Också här har det svenska ordförandeskapet kunnat notera framgångar då man fört de gröna frågorna framåt. Samtidigt har en del frågor stött på patrull i vissa medlemsländer. Ordförandeskapets arbete med att få konkurrenskraft högre på agendan kan få stora effekter på EU:s klimat- och miljöpolitik framöver..Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, följer EU:s arbete på hälsoområdet, och här kan Sverige räkna hem framsteg i kampen mot antibiotikaresistens sedan medlemsländerna enades om att skapa nationella mål för minskad användning av antibiotika. Förhandlingarna om rådsslutsatserna om global hälsa tycks dock unionens arbete ha stannat upp.Louise Bengtsson är också avsnittets programledare, tillsammans med Karin Flordal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges EU-minister Jessika Roswall besöker Sieps Podcast inför sluttampen av det svenska EU-ordförandeskapet. Medlemsländerna har just enats om migrationspakten, men hur har det gått i de andra frågorna? Och vad kan åstadkommas på den korta tid som finns kvar? Det svenska EU-ordförandeskapet går nu mot sitt slut, och bara några veckor återstår innan Spanien tar över vid halvårsskiftet. Alldeles nyligen kunde ordförandeskapet, tillsammans med en rad andra aktörer, ena medlemsstaterna i migrationsfrågan som länge stått högt på EU:s agenda. Nu återstår förhandlingar med parlamentet innan lagstiftningspaketet är i hamn. Hur har det gått med de svenska prioriteringarna under ordförandeskapet? EU-minister Jessika Roswall framhåller stödet till Ukraina som den överordnade frågan under det senaste halvåret, men hur har det egentligen varit med enigheten bland EU-länderna? Den gröna omställningen har också varit en prioritet där Roswall pekar på framgångar för ordförandeskapet. Vidare berättar Roswall om vilka lärdomar som gjorts det här halvåret och de möjligheter till långsiktigt arbete som ett ordförandeskap ger. Till exempel har Sverige fört upp konkurrenskraft högt på EU:s agenda. Även rättsstatens principer är en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar, och på det området lyfter Roswall fram rättsstatsdialogerna, att man hållit hearing med Ungern och Polen och ett symposium med fokus på rättsstatens principer längre fram i juni. Roswall konstaterar också att en hel del arbete återstår innan det är dags att lämna stafettpinnen till nästa trio, där Spanien är först ut andra halvåret 2023. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Genom EU-nämnden har Sveriges riksdag stort inflytande över svensk EU-politik. Hur har det fungerat under det svenska EU-ordförandeskapet? EU-nämndens ordförande Hans Wallmark gästar detta avsnitt av Sieps Podcast. Statsvetaren Valentin Kreilinger bidrar med forskningsperspektiv.  Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har den parlamentariska dimensionen av EU-ordförandeskapet breddats och fördjupats. I detta avsnitt av Sieps Podcast gästar EU-nämndens ordförande Hans Wallmark (M) för ett samtal om hur riksdagen har förvaltat detta uppdrag under det svenska ordförandeskapet. Riksdagens inflytande över svensk EU-politik har varit stark även under ordförandeskapet. Dock med den skillnaden att regeringen inte sökt förhandlingsmandat i EU-nämnden, då de istället intagit en ordförandeskapsposition. Detta samtidigt som den svenska regeringen i egenskap av ordförande hanterat frågor som polariserar de svenska partierna och där Sveriges position avviker från EU-majoriteten. Wallmark menar att både regeringen och EU-nämnden har hanterat dessa frågor med finkänslighet och med respekt för ordförandeskapets roll som oberoende medlare. Riksdagen kommer under ordförandeskapshalvåret att ha arrangerat åtta interparlamentariska konferenser med de nationella parlamenten i övriga EU. Wallmark menar att Sveriges sätt att ta tillvara dessa möjligheter till dialog, med sitt fokus på sakfrågor som klimatomställningen, den inre marknaden och stödet till Ukraina, sticker ut då många andra ordförandeskapsparlament tidigare tenderat att fokusera på institutionella frågor. Att riksdagen och EU-nämnden har en stark roll är också något som Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap vid Sieps, håller med om. Enligt honom avspeglas detta just i tyngdpunkten på sakfrågor i de interparlamentariska konferenserna, då svagare parlament tenderar att söka sätt att stärka sin roll genom diskussioner kring formfrågor. Kreilinger har nyligen också skrivit en analys om nationella parlaments roll i EU:s lagstiftningsprocess. I avsnittet berättar han mer om resultatet av sin analys, som fokuserar på den politiska dialogen mellan nationella parlament och kommissionen.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På söndag går Turkiet till val. Ställningen mellan presidentkandidaterna är jämn och det råder ett spänt läge i landet. Bitte Hammargren och Louise Callaghan gästar Sieps Podcast för ett samtal om vad som står på spel.Två starka kandidater möts i det turkiska presidentvalet på söndag. Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan utmanas av den samlade oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu. Medan Erdogan drivit Turkiet i auktoritär riktning under många år går utmanaren till val på en omfattande agenda för frihet och demokrati.För att sätta detta val, som kallats årets viktigaste, i perspektiv gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Bitte Hammargren, tidigare mellanösternkorrespondent och nu vid Utrikespolitiska institutet, och Louise Callaghan, som bevakar bland annat Turkiet för The Times. Hammargren är aktuell med en bok om den turkiska republikens hundraåriga historia och sätter in söndagens val i historiskt sammanhang. Hon beskriver hur landets turbulenta historia präglar dagens Turkiet. Landets relation till EU beskriver hon som transaktionell i dagsläget. Callaghan beskriver också hur hon i mötet med många turkiska väljare märker en skepsis gentemot EU. Samtidigt finns det förutsättningar för en bättre relation mellan Turkiet och EU.Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hopp och utjämning. Så beskriver Jakob Lewander och Markus Johansson, utredare respektive forskare i statsvetenskap på Sieps, läget i svensk EU-opinion just nu. Hopp i meningen att stödet har ökat rejält från föregående år och utjämning i meningen att åsiktsskillnaderna mellan olika samhällsgrupper har blivit mindre.Varje år undersöker SOM-institutet vid Göteborgs universitet svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet. Jakob Lewander och Markus Johansson har skrivit en Europapolitisk analys om 2022 års SOM-undersökning och gästar programledaren Karin Flordal i detta avsnitt av Sieps Podcast.2022 års SOM-undersökning visar att svenskarnas stöd för EU är större än någonsin. Markus Johansson pekar även på att ökningen från föregående år är den största förändring som skett i stödet för EU, medan Jakob Lewander lyfter fram att också skillnaden i stöd mellan olika samhällsgrupper har jämnats ut. Bostadsort, utbildningsnivå och partisympatier har fått mindre betydelse för svenskarnas åsikter om EU-medlemskapet.De två gästerna ser det ökande stödet som en konsekvens av den säkerhetspolitiska situationen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Analysen av siffrorna från SOM-institutet landar också i en tid då Sveriges roll i EU fått ökad aktualitet. Detta genom EU-ordförandeskapet men också då både Sverigedemokraterna och Liberalerna nyligen har gjort olika politiska utspel som kan komma att förändra Sveriges position i unionen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratiska värden och rättsstatens principer hör till det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar. Men vad innebär dessa principer, varför behöver ordförandeskapet fokusera på den och vad kan Sverige åstadkomma i sammanhanget? Det är några av de frågor som tas upp i detta avsnitt av Sieps Podcast.Rättsstatens principer är åsidosatta i vissa av EU:s medlemsstater och en av det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar är att arbeta för att stävja denna oroande utveckling. Men vad kan egentligen Sverige göra som rådsordförande? För att resonera kring detta gästas detta avsnitt av Sieps Podcast av Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, som också nyligen arrangerade en stor konferens på temat. För att förstå ordförandeskapets roll behöver man till att börja med förstå vad rättsstatsprincipen innebär, varför bristande respekt för principerna i ett EU-land är ett problem för hela unionen och vilka mekanismer som står till buds för att komma till rätta med problemen.Avsnittet gästas även av Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet samt Sveriges ledamot i Venedigkommissionen. Han beskriver den tillbakagång som skett i Ungern och Polen och förklarar hur även Europadomstolen genom sin rättspraxis kan bidra till EU:s arbete på området.Programledare är som vanligt Karin Flordal, utbildningsansvarig på Sieps, och Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap på Sieps. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antalet svenskar som har någon av EU:s institutioner som arbetsplats står inte i proportion till Sveriges storlek – det finns en geografisk obalans. Detta avsnitt av Sieps Podcast söker svar på vad det beror på, vad det får för konsekvenser och hur balansen kan bli bättre.Det finns för få svenskar i EU-maskineriet, sett till Sveriges relativa storlek i EU. Detta trots att institutionerna strävar efter geografisk balans på alla nivåer och en strategi för detta har funnits på plats sedan 2018. Samtidigt är stödet för EU rekordhögt bland svenskarna. Så varför lockar inte en karriär inom EU:s förvaltning fler svenskar? För att hjälpa till att svara på den frågan gästas detta avsnitt av Sieps podcast av Åsa Webber, kabinettschef hos den svenska kommissionären Ylva Johansson och Matilda Rotkirch som är ansvarig för att främja svensk EU-rekrytering vid Sveriges EU-representation.En främmande förvaltningskultur och en attraktiv arbetsmarknad på hemmaplan kan nämnas bland orsakerna till att svenskar inte söker tjänster hos EU:s institutioner. Konsekvensen blir brist på representativitet, svag legitimitet och ett demokratiskt underskott. De svenska perspektiven kan gå förlorade och dialogen mellan Sverige och EU kan försvåras.Sverige delar problemet med fler medlemsländer, och för att råda bot på det har nationellt riktade intagningsprov och snabbare processer föreslagits.Avsnittet leds av Karin Flordal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med gröna givens industriplan tar EU upp kampen med USA och Kina om framtidens gröna teknik. Men även andra drivkrafter ligger bakom. Handlar det egentligen om protektionism? Sieps Podcast gästas av Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium och Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, för ett samtal om innehållet i planen.En rad händelser i omvärlden, inte minst sårbarheter som framkom under pandemin, har format diskussionen om EU:s industripolitik och på senaste tiden har USA:s Inflation Reduction Act, IRA, påskyndat utvecklingen. Men en plan för hur industripolitiken ska bidra till att EU blir klimatneutralt 2050 har varit tanken sedan den gröna given lanserades 2019. Det framhåller Mats Engström, senior rådgivare på Sieps och en av gästerna i detta avsnitt av Sieps Podcast.Avsnittets andra gäst, Anders Ahnlid, generaldirektör på Kommerskollegium, välkomnar initiativ för att klara den gröna omställningen men varnar också för de negativa effekter som just importrestriktioner och uppluckrade statsstödsregler kan få.Sverige värnar vanligtvis öppna globala marknader och det svenska ordförandeskapet har lyft fram långsiktig konkurrenskraft och resiliens som ett prioriterat område. Hur går detta ihop med industriplanen?Programledare är som vanligt Karin Flordal och Louise Bengtsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Coronapandemin, klimatkrisen och Rysslands krig i Ukraina har haft negativa konsekvenser för den globala hälsan. Samtidigt har kriserna drivit EU-samarbetet framåt på den globala arenan, både av altruistiska och geopolitiska skäl. Detta avsnitt av Sieps Podcast belyser EU:s arbete för global hälsa och vilken roll det svenska ordförandeskapet spelar i detta sammanhang. Global hälsa är en prioritering för det svenska ordförandeskapet, som hoppas kunna bidra till ett fortsatt fokus på frågorna i coronapandemins efterdyningar. En rad parallella kriser, inklusive pandemin och Rysslands krig i Ukraina, har haft förödande konsekvenser för den globala hälsan inte minst som ett resultat av indirekta sociala och ekonomiska effekter. Sarah Thomsen, Sidas ledande expert på inom hälsa, gästar detta avsnitt av Sieps Podcast och bidrar med perspektiv från EU:s partnerländer och från utvecklingssamarbetet. Avsnittet gästas också av Hampus Holmer, ämnessakkunnig inom global hälsa på UD. Han har varit delaktig i att ta fram rådsslutsatser kring EU:s nya strategi för global hälsa. Den nya strategin är ambitiös och heltäckande och framhåller en förnyad syn på samarbeten genom partnerskap och samordning mellan politikområden. Samtidigt genomsyras den av geopolitiska hänsyn. Samtalet kretsar också kring hur strategin ska omsättas i praktiken. Här lyfts Team Europe-initiativ, TEI, fram som ett nytt format för samarbete mellan EU:s medlemsstater och institutioner, men också EU:s arbete med strategiska investeringar inom ramen för Global Gateway-projektet. Det svenska ordförandeskapet hoppas kunna spela en viktig roll för EU:s arbete med global hälsa, dels genom kommande rådsslutsatser men också genom veckans högnivåmöte om antimikrobiell resistens, rollen i förhandlingarna kring det nya pandeminfördraget inom ramen för WTO och kontakter med civilsamhället. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.