Kvartal

Påskupploppen beskrivs som en väckarklocka. Men vi har varit här många gånger förut och reaktionerna följer samma förutsägbara mönster.

Kriget i Ukraina går in på tredje månaden. Svensk polis slickar såren efter de våldsamma upploppen under påskhelgen. Rikspolischefen säger att ingen hade kunnat förutse graden av våld, och i SVT säger två av deltagarna i upploppen att det är klart man får stenar på sig om man skyddar fel person. En svensk Natoansökan rycker närmare. Veckopanelen med Kajsa Dovstad, Torbjörn Hållö och Chang Frick.

Fredagsintervjun special om påskupploppen i sex svenska städer. De är både poliser och politiker: Martin Marmgren, polis och rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet och Fredrik Kärrholm, polis, kriminolog och riksdagskandidat för Moderaterna. De anser båda att det som skedde under påskhelgen, när våldsverkare tog makten på sex platser där danske politikern Rasmus Paludan skulle framträda, är ett misslyckande för polisen. I Fredagsintervju special medverkar också förre Örebro-polisen Peter Springare.

Nu ska Sveriges säkerhetspolitiska position omstöpas på ett par månader – den som har legat fast i 200 år. Men ingen kunde förutse att Ryssland skulle gå till massiv attack mot Ukraina, sägs det från politiskt håll. Kvartals Staffan Dopping sätter i denna krönika frågetecken för det påståendet.

Kriget i Ukraina brutaliseras och får också allt tydligare ekonomiska konsekvenser. Samtidigt närmar sig frågan om ett svenskt medlemskap i Nato sitt avgörande.

Rysslands angreppskrig ställer oss inför frågor som vi länge haft lyxen att inte behöva ha svar på: Vad är vi egentligen beredda att uppoffra för att värna frihet och nationellt självbestämmande? Det är nämligen inte bara Ukrainas frihet som nu står på spel, skriver Jörgen Huitfeldt i denna krönika.

Rysk säkerhetstjänst har en lång historia av samröre med terrorister och inblandning i attentat. Det är inget bevis för att Ryssland skulle vara inblandat i dådet på Drottninggatan, skriver Ola Wong i denna kulturkrönika. Men borde det inte ha utretts hur ett ryskt twitterkonto kunde få tidig information om Akilovs terrorchattar?

”Aldrig tillbaka till 2015”, är regeringens stridsrop. Ukrainakriget har gett Sverige en chans att återställa jämlikheten i mottagandet och lappa ihop den nationella gemenskapen som brast. Men trots löften saknar fortfarande Migrationsverket lagliga förutsättningar att fördela ukrainarna jämnt till kommunerna, skriver Cecilia Garme.

Bara några timmar efter attacken på Drottninggatan lade ett ryskt twitterkonto ut en chatt mellan terroristen Rakhmat Akilov och en person som utger sig för att vara från IS. Men ju längre polisutredningen fortskrider, desto mer tonar Sverige ner dådets IS-koppling. Den ansvarige åklagaren väljer att endast åtala Akilov för gärningen – trots de komprometterande IS-chattarna. Den svenska polisen rapporteras inte heller ha kontaktat de länder där dessa IS-kontakter tros befinna sig. Den 7 april har det gått fem år sedan dådet. Varför är inte det svenska rättsväsendet mer intresserade av att ta reda på vem – utöver Akilov – som bär skuld för terrordådet på Drottninggatan? frågar säkerhetsanalytikern Peter Axelsson.

Socialdemokraterna vill begränsa friskolorna. Men i retoriken från partiet uttrycks denna ideologiska ståndpunkt som om det handlade om "demokratisk kontroll". De klassiska rollerna finns på plats i detta iscensatta drama, skriver Aggie Öhman som arbetar med skolutveckling.