P1 Dokumentär

Tobias Engqvist lämnar Umeå för att strida i Ukraina. Med sin mobiltelefon filmar han livet som soldat där döden är ständigt närvarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Ryssland invaderar Ukraina i februari 2022 vill Tobias Engqvist från Holmsund i Umeå hjälpa till att försvara landet. Han hoppar av sin socionomutbildning och tar sig ner till kriget för att hjälpa till.Först arbetar han som sjukvårdare men veckorna går och Ukraina håller på att förlora allt fler områden. Tobias bestämmer sig för att ansluta som frivillig soldat. Han vill få slut på kriget och vara där det avgörs – vid fronten.I en rysk attack dör hans vänner, amerikanen Luke och svensken Edvard."Jag försöker få liv i honom, känner hans andetag och på hans puls. Jag hoppas på att jag ska få något livstecken, men jag får inte det."Dokumenterar med sin mobiltelefonTrots att han riskerar sitt liv varje dag är Tobias precis där han vill vara. Och med mobilen i bröstfickan fångar han vardagen. Ljudet av flyglarm och missiler, fritiden med kamraterna – och när de måste fly för sina liv. Dokumentären är gjord december 2022.Av: Henrik BrandtProducent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson 

René slår en man medvetslös med en motorcykelhjälm. Gabbe torterar en kille inför publik. Nu sitter de öga mot öga på ett hotellrum. En som lämnat våldet, en annan som fortfarande lever mitt i det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När nån gör ett övertramp i vårt område, det betyder bara en sak. Fuck you, vi får se vad du kan. Våld för mig har varit som att köra bil och äta en banan, det har varit så naturligt.Mord, gängskjutningar och blodshämnd. Enligt polisen har de kriminella gängen blivit allt våldsammare. Vi vill veta var våldet kommer ifrån och hur männen som står för det grova våldet resonerar.  I det här programmet möter vi två av dessa män.Gabbe växer upp i förorten. Han råkar ständigt i konflikt med de äldre killarna. En dag bestämmer han sig för att slå tillbaka.– Jag tog lagen i egna händer, för jag såg orättvisan. Öga för öga, tand för tand.Rene Lobos växer upp med en grovt kriminell pappa. När pappan dricker blir han våldsam.– Jag älskade honom så mycket. Och jag förstod inte varför han gjorde oss illa. Jag gjorde allting för att han skulle älska mig. Jag bestämde mig för att börja jobba med min pappa och det var då allting började.Männen bakom våldet är ett samarbete med Teater Fryshuset och Riksteatern och föreställningen Bye Bye bror - om att lämna en kriminell livsstil och destruktiv manlig identitet.Mer information om pjäsen Bye Bye Bror hittar du på Teater Fryshusets hemsida.Vill du komma i kontakt med Fryshusets avhopparverksamhet Passus kan du göra det här.Gabbes röst är utbytt. Dokumentären gjordes 2019 av Karwan Faraj.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik HenrikssonLänk till Teater FryshusetLänk till Fryshusets avhopparverksamhet Passus

Jespers pappa John drev svartklubben Mudd Club i Göteborg på 80-talet. Men när Jesper bara var ett år försvann hans pappa. Vad var det för klubb? Vad var det som hände? Och vem var Mudd-John? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Högst upp i ett gult tegelhus på Kungstorget i Göteborg. När de andra nattklubbarna stänger, öppnar Mudd Club. Alkoholtillstånd och stängningstider är ingenting klubbägaren John bryr sig om. I stort lockigt hår och en gammal uniformsjacka står han i baren med en spetsad 7-Up.– Han var lite busig och det var ju långa nätter. Han gillade att festa, säger Johns lillasyster Petra.– Det var nåt speciellt i Göteborg med de här svartklubbarna. Det var stimulerande och roligt. Men det var kreativt i ordets både positiva och negativa bemärkelse. Det var inte bara alkohol utan andra droger också, säger kulturjournalisten Kai Martin.Stora artister på Mudd ClubUnder några år i början på 80-talet lockade Mudd Club många av de största artisterna, både i Sverige och internationellt. Bland dem som har spelat på klubben finns Johnny Thunders, W.A.S.P, Nico, Imperiet och Hanoi Rocks.– Det har varit avgörande musikaliska upplevelser, säger Ebbot Lundberg, sångare i bland annat Soundtrack Of Our Lives.Men klubbens ägare Mudd-John är ett mysterium. Inte minst för sin egen son. Jesper var bara ett år när John flyttade till USA.– Mamma sa att de hade träffats på klubben. Men de var ju aldrig ett par. Och jag visste ju inte vem han var. Jag tror aldrig att han fattade att han hade blivit pappa och att han behövde ta ansvar för mig.  Min pappa var Mudd-John är ett program av Anna Maria Höglund från 2024.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

Peter Grandin, en 49-årig man från Storvreta, delar sin gripande berättelse om att kämpa för livet under covid-19-pandemin. Han beskriver sina dramatiska andningsproblem och hur han strax efter lades i respirator. Peter delar sin nära döden-upplevelse där han färdas genom ett ljus, medan vårdpersonalen sliter med bristen på resurser. Berättelsen belyser även den emotionella påfrestningen för både patienter och anhöriga samt hans imponerande återhämtning efter flera veckor på intensivvården.

Ju mer jag drack, desto sämre mådde jag, säger sångaren Martin Elisson. En ADHD-diagnos senare, kämpar han och gitarristen Adam Bolméus med sin femte skiva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en replokal i ett industriområde brottas Göteborgsduon Hästpojken med en ny ballad. De senaste åren har låtskrivandet gått trögt. De – som en gång i tiden blev kända som de stökiga rockslynglarna i bandet Bad Cash Quartet – har blivit vuxna, med jobb, radhus och räkningar. Livet har liksom kommit emellan dem och musiken.– Själva processen har varit jävligt jobbig och bara blivit jobbigare. Att sitta i ett rum och skrika, och så är man 43 år, det har känts jävligt ovärdigt. Det är som i en dålig relation, att man är ihop med någon och det är en jävla kamp och så vet man inte varför man håller på med det, säger Martin.Hans pappa dog när han var 13 och Martin flydde till alkoholen. Under turnéerna hörde det till att dricka. Medan Adam träffade en tjej, skaffade barn och trappade ner – fortsatte Martin ändå.  – Jag var inne i en jävla spiral. Jag ville inte dricka, men så gjorde jag det ändå. Jag hade långa perioder när jag var så otroligt rädd, förutom när jag var full. När jag fick min ADHD-diagnos insåg jag att jag nog hade självmedicinerat ganska mycket.Hästpojken lever är ett program av Francisco Ramirez Franzén från 2024.Slutmix: Henrik HenrikssonProducent: Martin Jönsson

Kan man sälja ett torg? Ja, det kan man. Vad kostar det? Inte mycket. Stora planer smiddes för torget i Bollnäs. Ett företag skulle bygga en galleria. Alla skulle vinna på affären. Så kom finanskrisen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I berättelsen om Brotorget i Bollnäs från 2014, möter vi lokalpolitiker med stora visioner, en författare som inte tror sina öron och en ökänd affärsman iklädd svarta kostymbyxor och foppatofflor. Torget säljs till ett danskt företag som ska komma till stan och bygga en stor galleria över hela torget.Men mitt i den politiska drömmen om mer handel och jobb, gör världsekonomin ett nedslag i småstadsidyllen. Det blir finanskris, projektet fryser till is, och kvar i centrum väntar en 2500 kvadratmeter stor grusplan på nya tider. När programmet görs, nio år senare, har Bollnäs fortfarande inte något riktigt torg. Men förhoppningen är att det nya Brotorget ska stå klart hösten 2016. Reporter: Linda CarlssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Fredrik NilssonEtt program från 2014.

20-åriga Khulud växer upp med känslan av att alltid vara utanför. Efter studenten tänker hon att lämna Borlänge. Men en händelse får henne att ändra sig. Kanske går saker att förändra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Borlänge är en mångkulturell stad och har under lång tid tagit emot flyktingar. Idag har var fjärde borlängebo utländsk bakgrund och många av dem bor i miljonprogrammen i Borlänge västra där arbetslösheten är hög, utbildningsnivån låg och barnfattigdomen stor jämfört med andra bostadsområden i kommunen.Under barndomen vågade Khulud och hennes vänner aldrig ha några drömmar - det var bara "svenskar" som kunde bli något. Går det att ta sig ur utanförskapet? Hur ska hon göra för att bli insläppt i alla rum hon vill komma in i?Det här är den tredje delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 20-åriga Khulud i Jakobsgårdarna.Reporter: Clara FritzonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022

17-åriga Simona har blivit fotbollstränare för ett flicklag i Borlänge. Men det innebär mycket mer jobb än hon trott. Vem skjutsar eller kollar utrustningen när flickornas föräldrar sällan syns till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Borlänge har ett rikt föreningsliv med många olika sporter men skillnaderna mellan hur många barn med utländsk bakgrund som är aktiva i en idrott jämfört med barn med svensk bakgrund är stora.Flicklaget Forssa BKs hemmaplan är Sportfältet, som ligger precis intill det utsatta området Tjärna Ängar där många av flickorna bor. Men trots det kommer få föräldrar och tittar på matcherna. Hur viktigt är föräldrarnas engagemang? Och vad händer med dom som inte har råd med benskydd?Det här är den andra delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 17-åriga Simona i Tjärna Ängar.Reporter: Clara FritzonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.

16-åriga Shugri kommer från en somalisk familj i Borlänge. På lektioner, raster och hemma pratar hon somaliska. Hur ska hon integreras? Ett tips kastar hennes liv i en ny riktning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Borlänge är en typisk bruksort som började växa fram med stora pappers- och stålindustrier. På 1970- och 80-talet behövdes nya, billiga hyreslägenheter till arbetarna i nya bostadsområden och det är i framförallt i dom områdena som människor som kommit från andra länder nu bosatt sig.  I Jakobsgårdarna som också kallas "Jax" har 54 procent av invånarna utländsk bakgrund. Men vad händer när snart ingen i ens klass pratar svenskar, varken på raster eller fritiden? När de som är födda i Sverige ändå läser "svenska som andraspråk". Hur ska de som vill integreras i det svenska samhället göra?Det här är första delen av tre i en serie om det uppdelade Borlänge, ett program som följer 16-åriga Shugri i Jakobsgårdarna.Reporter: Clara FritzonProducent: Magnus Arvidson Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.

37-åriga Ingela Jansson landar på Arlanda en kylig februarimorgon 2018. Efter åtta år i etiopisk fångenskap vet hon ingenting om sin framtid, inte ens vem som kommer och möter henne på flygplatsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tjena, säger Johan Persson, journalisten som själv suttit ett år i Kality tillsammans med Martin Schibbye. Expressen är också där och det blir nya rubriker: Storbedragerskan har landat. Hennes äldsta dotter som inte fått veta att hennes mamma är hemma får beskedet via löpsedeln. Går det att tvätta bort stämpeln som Ingela fått? Nu börjar en lång uppförsbacke. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Ylva LindgrenLjudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2018.