Politiken

Veckans fråga kan ha ställts av någon som kom fram till Maggie Strömberg i en bar. Den handlar, vem som än ställde den, om varför keramikern Lisa Larson egentligen gjorde den keramikfigur av finansminister Gunnar Sträng (S), som finns i många svenska hem? Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson ger ett initierat svar som inleds med ett skämt på ett spånmöte i Gustavsberg i början av 1970-talet och som avslutas med... ja, tar det någonsin slut?

Tidöavtalet ska förhandlas om i veckan. Och i Sverigedemokraterna pågår diskussioner om vilken väg partiet ska ta framåt. Ska man anpassa sig och bli som ett vanligt, ansvarsfullt parti. Eller ska man bevara sin särart och sitt antietablissemang. Kan en ny bok från Rebecka Fallenkvist ge svaret på frågan om vart partiet är på väg?

Veckans fråga kommer från Philip Franzén som undrar om de stora partierna någon gång nominerat en statsministerkandidat som inte är partiordförande. I USA och i Tyskland är ju nomineringarna av president- och kanslerkandidater stora och uppmärksammade processer. Har en sådan ordning diskuterats i Sverige?

Är det amerikanska valresultatet goda nyheter för Tidögänget och ser Socialdemokraterna sin strategi rasa samman? Och kommer veckans EU-debatt för en gångs skull handla om EU? Maggie Strömberg om att det är slappt att säga att USA-valet bevisar att skrämseltaktik inte fungerar. Henrik Torehammar om när Magdalena Andersson roastar eliten på Publicistklubben. Torbjörn Nilsson ser en genialisk Ulf Kristersson i nya SVT-programmet “Frågan är fri”.

Henrik Torehammar och Torbjörn Nilsson om varför lilla Sverige har så relativt många parlamentsledamöter. Genom de återkommande motionerna om att minska antalet, via de politiska självbiografierna, spåras svaret på gåtan: Vem är den skyldiga?

Finansmarknadsminister Niklas Wykman vill att unga ska låna mer - har han brutit med sin läromästare Anders Borg? Torbjörn Nilsson har läst den förre finansministerns nya bok. Henrik Torehammar gör en regeringsvänlig tolkning av vallöftet om amorteringar. Maggie Strömberg är pressetikens försvarare kring en viss skandal på en ö.

I en höstlovsspecial tar Henrik Torehammar ett saftigt bett av kunskapens frukt om svensk försvarspolitik. Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, agerar lockande orm och klär varsamt av okunnighetens slöja. Om den unika svenska försvarsindustrin. Om vilken BNP-nivå “försvarisar” blir tillfredsställda av. Och vilken centerpartist som egentligen var ansvarig för att Torehammars gamla hemkommun Kristinehamn fick tillbaka sitt artilleriregemente.

Frågeställaren Arne har tittat på partiledardebatt och undrar: Är Ulf Kristersson den mest klädintresserade och rentav välklädda statsminister som Sverige har haft? Henrik Torehammar pratar om Magdalena Anderssons dräkter, Maggie Strömberg om Fredrik och Filippa och Torbjörn Nilsson nämner Rickard Sandler.

En parlamentarisk kommitté överväger att slopa överskottsmålet, men hur påverkar det debatten från 90-talet? Diskuteras gör partiernas rädsla för att öka utgifterna och kritiken från experter om det nya ramverket. Samtidigt lyfts vikten av blocköverskridande enighet i ekonomiska frågor och de utmaningar Sveriges politiska ekonomi står inför. Historiska perspektiv på statsskulden och budgetering ger ytterligare djup till samtalen om förändringarna i den svenska ekonomin.

Försvarsdebattören Oscar Jonsson skickade för två år sedan in en fråga om försvarsbeslutet 1925 eller det 2004 var värst. Med den frågan som skakig grund ställer försvarsnovisen Henrik Torehammar alla militärfrågor han aldrig vågat ställa till Torbjörn Nilsson. Vad är en totalförsvarsproposition? Hur hindras det naturliga monopolet försvaret från slöseri och korruption? Varför är Henrik poddens Anders Borg?