Gästen Arvin Khoshnood, statsvetare med fokus på Irans underrättelseverksamhet, diskuterar den iranska regimens inflytande i Europa och Sverige. Han delar insikter om Dola Azadi och regimens operationer, inklusive ett planerat attentat i Paris. Khoshnood betonar vikten av att västvärlden motverkar dessa hot och belyser utmaningar i akademiska samarbeten mellan Sverige och Iran. Med ett kritiskt öga analyserar han även Irans aggressiva diplomati och dess påverkan på säkerheten i Sverige.
Den islamiska regimens underrättelseverksamhet i Europa, med fokus på Iran, hotar säkerheten och stabiliteten i regionen.
Akademiska institutioner i Sverige riskerar att underlätta Irans inflytande genom samarbeten med regimmen, vilket utmanar akademisk integritet.
Den iranska regimens allianser med Kina och Ryssland försvårar västerländska nationers förmåga att hantera hotet från statlig terrorism.
Deep dives
Iran och dess underrättelsetjänst i Europa
Den islamiska regimen i Iran har etablerat en omfattande verksamhet för underrättelseoperationer i Europa, där en nyckelfigur är underrättelseofficeraren Assadola Asadi. Hans arrestering i Tyskland belyser hur regimen använder diplomater som täckmantel för att genomföra sina operationer, inklusive planeringen av attentat mot oppositionella grupper. Asadi koordinerade till exempel en plan för ett terrordåd mot en exiliransk organisation i Paris, vilket visar på den aggressiva naturen hos Irans diplomatiska verksamhet. Denna aktivitet omfattar ett stort nätverk av operatörer utspridda över flera europeiska länder, inklusive Sverige, vilket ställer allvarliga frågor om säkerheten i regionen.
Svenska universitet och Irans inflytande
Akademiska institutioner i Sverige har blivit en del av Irans spillror av inflytande, med iranier som arbetar på svenska universitet ofta kopplade till regimens intressen. Det finns indikationer på att dessa akademiska medarbetare kan fungera som agenter för islamiska regimen, vilket ger upphov till betydande säkerhetsrisker. Samtidigt har det rapporterats om samarbeten mellan svenska och iranska universitet, trots det rådande utrikesdepartementets avrådan gällande resor till Iran. Detta ifrågasätter den svenska akademiska integriteten och det begränsade skyddet mot regimens infiltrationsförsök.
Kopplingen mellan moskéer och den iranska regimen
Moskén i Järfälla fungerar som en viktig bas för den islamiska regimens aktiviteter i Sverige. Genom denna moské sprids regimens propaganda och kontrollen över iranska medborgare i Sverige upprätthålls, vilket skapar en kraftig förankring för den iranska påverkan. Denna moské tillåter endast giftermål och skilsmässor som är godkända av regimen, vilket tvingar många iranier att underordna sig dess regler. Detta styr och övervakar iranska medborgares handlingar, vilket skapar en skrämmande kontrovers kring hur religiösa institutioner kan användas för politiska syften.
Irans globala terrormetoder
Iransk underrättelsetjänst är känd för sina globala terroroperationer som riktar sig mot oppositionella och judiska intressen. Regimen har lyckats infiltrera andra länder för att attackera utländska medborgare och institutioner, inklusive i Sverige, där det har gjorts försök att kidnappa eller mörda medlemmar av det iranska motståndet. Genom att samarbeta med kriminella nätverk kan regimen utföra operationer utan att direkt involvera sina egna agenter, vilket gör det svårare för Västerländska nationer att konfrontera vertikalen. Sådan verksamhet ställer nya och allvarliga utmaningar för västerländska länder i kampen mot statlig terrorism.
Samarbetet mellan Iran, Kina och Ryssland
Iran har etablerat nära allianser med både Kina och Ryssland, vilket utgör en strategisk utmaning för Västerländska nationer. Dessa länder delar underrättelseinformation och resurser, vilket förstärker Irans förmåga att genomföra operationer i Europa och andra delar av världen. Det är också uppenbart att regimen använder olika metoder för att påverka och manipulera opinioner, som syns i deras agerande under den pågående konflikten i Mellanöstern. Genom att stärka sina internationella relationer, och verka för att påverka andra regimer, hittar Iran nya vägar för att motverka trycket från demokratier, vilket ökar riskerna för stabiliteten i regionen.
Statsvetaren Arvin Khoshnood har skrivit utförligt om den Islamiska regimen i Irans säkerhets- och underrättelseverksamhet. Vi samtalar om Ayathollans nätverk i Europa i allmänhet, Sverige i synnerhet och vad som borde göras för att sätta stopp för den islamiska republikens verksamhet.
