197. ”Vad fan får jag för pengarna” – därför är krig dyrt
Nov 24, 2024
auto_awesome
Avsnittet dyker ner i de voldsamma kostnaderna av krig, med imponerande siffror och ekonomiska analyser. Diskussioner om alternativkostnader och hur krig påverkar både individers och staters ekonomi utforskas ingående. Det bjuds också på lättsamma inslag som referenser till 'Die Hard 3' och djupdykningar i historiska exempel som den romerska armén. Kombinationen av tunga ekonomiska koncept och underhållande anekdoter gör lyssningen både lärorik och rolig!
Krigets kostnader sträcker sig långt bortom militära utgifter och inkluderar alternativkostnader som påverkar utbildning och infrastruktur.
Den negativa påverkan på ekonomisk tillväxt gör att företag tvekar att investera i osäkra områden under konflikter.
Modern krigföring med avancerad teknologi snedvrider marknaden och kan leda till brist på resurser i andra sektorer.
Deep dives
Krigets ekonomiska kostnader
Krig är extremt kostsamt och jämförs ibland med att elda upp stora summor pengar dagligen. Till exempel har kriget mot terrorismen enligt uppskattningar kostat USA upp till åtta biljoner dollar, vilket motsvarar en enorm del av motsvarande länders BNP. Denna kostnad sträcker sig bortom direkta militära utgifter och inkluderar även byråkratiska kostnader och sociala program för veteraner. Detta visar att krig finansieras genom stora lån vars räntebetalningar belaster ekonomin över tid.
Public vs. Privat ekonomi
Det framhävs en tydlig skillnad mellan offentlig och privat ekonomi i kontexten av hur krig finansieras. Privat ekonomi handlar om individuella inkomster och utgifter, medan offentlig ekonomi handlar om hur staten hanterar sin budget och prognoser. När krig utbryter blir investeringarna i produktiv sektor ofta lidande, vilket leder till långsiktiga negativa effekter på ekonomisk tillväxt. I krig kan även företag bli tveksamma till investeringar i osäkra områden, vilket försvårar återhämtningsmöjligheterna.
Alternativkostnader och långsiktiga effekter
Kostnaden för krig inkluderar alternativkostnader, vilket innebär de fördelar som går förlorade när resurser används för krig istället för att investeras i andra samhällsnyttiga projekt. Till exempel kan en stor del av en nations resurser som annars skulle ha använts för utbildning eller infrastruktur, omdirigeras för att finansiera militära insatser. Det leder till långsiktiga negativa konsekvenser för ekonomisk och social utveckling. Effekterna kan sträcka sig över generationer, där unga människor väljer karriärvägar baserat på en osäkerhet som uppställer av tidigare konflikter.
Krig och teknologi
Modern krigföring involverar avancerad teknologi som är oerhört kostsam att utveckla och underhålla. Ett exempel som tas upp handlar om olika typer av vapen och deras höga kostnader; från missiler för flera miljoner kronor till de kostnader som uppkommer för att forska och utveckla ny teknik. När stater investerar stort i försvaret påverkar det även civila sektorer negativt och snedvrider marknaden. Dessutom kan teknologiska satsningar leda till en högre efterfrågan på specialiserad arbetskraft, vilket kan bidra till bristande resurser i andra sektorer.
Krigets globala påverkan
Krig påverkar inte bara direkt de inblandade länderna utan kan ha globala ekonomiska konsekvenser. Företag och investerare kan dra sig undan från osäkra regioner, vilket hindrar investeringar och ekonomisk tillväxt. Exempelvis kan börser påverkas, valutor fluktuera och internationell handel begränsas av rykten om konflikter. Den globala integrationen gör att beslut tagna av en stat kan få följdeffekter runt hela världen, inklusive förändringar i handelsmönster och resursallokeringar.
I vårt mest slösaktiga avsnitt hittills konstaterar vi att krig är dyrt. Det vet alla, så det vi egentligen gör är att försöka förklara varför krig är dyrt. Det blir många siffror.
Per inleder med att förklara nationalekonomi som koncept och hur viktigt det är med ren feeling när individer, företag och länder bestämmer sig för att satsa miljarders, miljarders (miljarders!) pengar på saker. Ordet ”alternativkostnad” används flitigt. Mattis är lite mer konkret och ger sig på att beskriva vad saker faktiskt kostar i krig – från pikar till pansarvärnsrobotar. Siffror som på intet sätt bör ses som definitiva används flitigt.
Dessutom: Pers stön av nästan sexuellt välmående när Mattis säger ”så kastar vi oss återigen in i en apokalyptisk dödskamp”, Kroatien som resmål, räntekostnader för GWOT, information om vinpriser för 2 000 år sedan, Mattis som använder sitt G- i kemi för att reda ut hur man framställer volfram, hjordmentalitet, Die Hard 3, och mycket mer!
