Aleppo, barnvåldtäkter och FNs djupa kris

Om FN som ska rädda liv men vem ska rädda FN? Hör röster från slagfältet Aleppo, och blåbaskrarnas Bangui, om hur en rutten byråkrati och ett paralyserat säkerhetsråd klarar att rädda mänskligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

FN befinner sig i kris – en kris som märks tydligast i Aleppo i Syrien. I FN:s stadga, som skrevs efter folkmorden, massakrerna och massbombningarna under andra världskriget, står det att organisationen kom till för att ”rädda kommande släktled undan krigets gissel” och för att  ”betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde”. Men från Aleppo har många röster under veckan hörts om just krigets gissel och brott mot såväl mänskliga rättigheter som enskilda människors värdighet och värde.

Det är lätt att konstatera att det som hänt i Syrien under de senaste åren – och i synnerhet de senaste veckorna med det blodiga återerövrandet av Aleppo, som skett inför världens ögon, där Assad-regimen agerat med stöd av Iran tillsammans med den permanenta medlemmen i säkerhetsrådet, Ryssland – att det är ett enormt misslyckande för idén att FN ska vara vägen för att undvika krig och blodspillan av just det här slaget. Men hur kunde det bli så? Konflikt ringde upp några som nära följt det FN gjort – och inte gjort – i Syrien: Mouin Rabbani, mellanösternanalytiker som under en period jobbade på FN-sändebudet Staffan de Misturas kontor i Génève, Reinoud Leenders vid King’s College i London, och Richard Gowan vid European Council on Foreign Relations.

Ett annat, stort problem som FN brottats med under senare år är de ofta nedtystade skandaler som drabbat framförallt Generalsekretariatet och dom fredsbevarande operationer, som fakiskt växt kraftigt under dom senaste 20 åren. Det finns idag mer än 100 000 uniformerad personal i FN-tjänst runtom i världen, i 16 olika fredsbevarande operationer. Och, som sagt, flera har drabbats av skandaler – i Sydsudan i somras, där FN-soldater inte ingrep mot attacker och våldtäkter som pågick i princip deras ögon, och i Haiti, där FN-trupper förde in kolera efter jordbävningen 2010, en sjukdom som dödat tiotusentals haitier sedan dess. Men den skandal som fått mest uppmärksamhet här är den som berört den svenska FN-tjänstemannen Anders Kompass. Konflikts Anja Sahlberg tittade närmare på vad som hände, och vad det säger om tillståndet i FN, och hon började med att ringa Centralafrikanska Republiken.

Sverige ska ta plats i Säkerhetsråden den 1 januari 2017. Samtidigt får FN en ny generalsekreterare, Antonio Guterres, som många hoppas ska kunna göra stor skillnad. Men vad kan egentligen en ensam person göra för att få en så haltande och spretig organisation som FN att fungera bättre? Konflikts Per Eurenius tittade närmare på det, och han börjar i de hårda motsättningar som i varje fall hittills rått i Säkerhetsrådet.

Gäster i studion är Inga-Britt Ahlenius, tidigare Undergeneralsekreterare på FN, och kabinettssekreterare Annika Söder.

Programledare: Ivar Ekman
ivar.ekman@sverigesradio.se

Producent: Jesper Lindau
jesper.lindau@sverigesradio.se