I det här avsnittet gästar Brigadgeneral Lars Helmrich, chef för flyg- och rymdmateriel på FMV och tidigare stridspilot. Han delar med sig av sina erfarenheter kring karriärmöjligheter inom försvarsmaterialverket. Helmrich diskuterar också Sveriges flygvapens integration med NATO, vikten av mobilitet och teknologiska framsteg, samt skillnaderna mellan svensk och amerikansk flygvapenkultur. Dessutom belyser han utmaningar kring helikoptertillgång och behovet av internationellt samarbete inom försvarsmakten.
Brigadgeneral Lars Helmrich betonar hur viktiga rymdverksamheter är för Sveriges säkerhet och framtida operativa förmåga.
Helmrich reflekterar över de tekniska förändringarna inom flygvapnet och vikten av säkerhetsarbete för att skydda piloter.
NATO-medlemskapet har tvingat fram betydande anpassningar i Försvarsmakten, vilket påverkar beslut och investeringar i materiel.
Deep dives
Lars Helmrichs Bakgrund och Karriär
Lars Helmrich har en imponerande karriär inom Försvarsmakten, vilket startade 1989. Efter att ha blivit godkänd som stridspilot har han genomgått många utbildningar och har flugits i flera olika flygplan inklusive SK-60 och Viggen. Han har också haft betydande roller, som Director Air and Space Systems på FNV, där han ansvarar för forskning och utveckling av flyg- och rymdområdet. Helmrich reflekterar över sin karriär under ett kritiskt ögonblick i historien, nära slutet av kalla kriget, vilket formade hans förståelse för luftförsvaret.
Utmaningar och Ändringar i Flygvapnet
Under sin tid som stridspilot, var Helmrich delaktig i många övningar och upplevde en högflygningsverksamhet i en osäker geopolitisk miljö. Han diskuterar också de tekniska och operationella förändringarna inom flygvapnet, där nya teknologier och system har integrerats. I synnerhet framhäver han vikten av säkerhetsarbete och hur det har utvecklats sedan 60-talet för att uppnå bättre resultat och minska risker för piloter. Helmrich belyser även nya utbildningsmetoder för att bättre förbereda unga piloter för de krävande omständigheterna vid flygning.
Framtiden för Gripen och Rymdområdet
FNV arbetar kontinuerligt med att uppgradera och utveckla Gripen-systemet, inklusive Gripen E, för att hålla jämna steg med moderna krigsförhållanden. Helmrich betonar hur viktig rymdverksamheten har blivit, där FNV fokuserar på att skapa egna rymdförmågor för att säkerställa Sveriges säkerhet. Projekten omfattar Space Domain Awareness och ISS-förmågor, vilket understryker rymdens strategiska betydelse i framtiden. Diskussionen om att investera i rymdtjänster och uppsändningsförmåga avslöjar hur Sverige kan öka sin operativa kapacitet.
NATO-medlemskapet och Sverige
NATO-medlemskapet representerar en stor förändring för Sveriges försvarsstrategi. Helmrich diskuterar hur detta kräver anpassningar inom Försvarsmakten och hur det har påverkat beslut och upphandlingar av materiell. Han framhäver vikten av att stödja Ukraina genom materielöverföringar, vilket också är en aspekt av Sveriges nya säkerhetspolicy. FNV:s engagemang för att möta dessa utmaningar visar på den växande internationaliseringen av svensk försvarsstrategi.
Risksituationer och Beslutsprocesser
En upprepande fråga är vikten av att bedöma risker i försvarssektorn. Helmrich beskriver hur FNV arbetar med att balansera risktagning och tidsbesparingar i sina beslut, och hur detta arbete är strukturerat för att ge handlingsfrihet under pressade omständigheter. Han lyfter fram behovet av en kultur där man kan ta kontrollerade risker för att öka effektivitet, utan att äventyra säkerheten. Denna strategi syftar till att förbereda organisationen för både kort- och långsiktiga hot.
Effektivisering och Innovativa Processer
Helmrich nämner att FNV genomför ett effektiviseringsarbete som syftar till att förenkla processer och förbättra beslutsfattande. Genom en ny strategi, kallad 1FNV, har fokus lagts på resultat snarare än aktiviteter, vilket innebär att fler medarbetare involveras i beslutsprocesserna. Helmrich framhäver vikten av ständig förbättring och hur detta har lett till en ökning av beställningar till industrin. Dessa förändringar stärks av en vilja att möta moderna krav och förbättra Sveriges försvarskapacitet.
