Magnus Ranstorp, en ledande terrorforskare och författare vid Försvarshögskolan, diskuterar sin nya bok om Hamas. Han delar med sig av sina unika insikter efter att ha intervjuat Hamasledare. Samtalet täcker Hamas' historia och ideologi, inklusive dess uppkomst under den palestinska konflikten. Magnus analyserar också den komplexa dynamiken i konflikten, relationerna mellan olika militära grupper och de svåra konsekvenserna för civila i Gaza, samt framtidsutsikterna för regionen.
Hamas har sina rötter i det muslimska brödraskapet och har etablerat en stark närvaro i Palestina genom sociala institutioner.
Organisationens transformation under konflikter, som första Intifadan, ledde till en ökning av militär aktivitet och terrorverksamhet mot Israel.
Trots interna svårigheter och ökade internationella påtryckningar finns det tecken på att Hamas fortfarande har en stabil stödbas och resurser.
Deep dives
Hamas Ursprung och Ideologi
Hamas har sina rötter i det muslimska brödraskapet, som grundades 1928 av Hassan al-Banna. Organisationen etablerades först i Palestina på 1940-talet och fick en starkare närvaro efter 1948 års krig mellan Israel och Arabstaterna. Genom sociala välfärdsinstitutioner, som kliniker och skolor, skapade Hamas en infrastructur för att organisera och rekrytera medlemmar, vilket ledde till att de blev en betydande aktör bland palestinska grupper. Idag ifrågasätts deras fortsatta relevans och framtid i kontexten av det pågående kriget i Gaza.
Hamas och Intifadan
Under den första Intifadan 1987 framträdde Hamas som en ledande kraft i den palestinska motståndsrörelsen, delvis som en reaktion på den israeliska besättningen av palestinska områden. De använde metoder som stenkastning och demonstrationer för att protestera mot den israeliska militären. Hamas inledde också en period av våld och militär organisering, vilket resulterade i en ökad terrorverksamhet riktad mot israeliska soldater. Under denna tid utvecklade de också sin säkerhetsapparat och förberedde sig för mer organiserade attacker.
Relationerna med Iran och Hezbollah
Hamas har genomgått förändringar i sina relationer med Iran och Hezbollah, där de först stöttade muslimska brödraskapet under det syriska inbördeskriget, något som skapade spänningar. Trots detta har de lyckats upprätthålla ett samarbete, vars mål är att stärka militära kapaciteten och rekrytera medlemmar genom finansiellt stöd och militär utbildning. Iran har bidragit med avancerade vapensystem och strategi, något som har gjort det möjligt för Hamas att utveckla sina egna militärer och säkerhetsstrukturer. Denna verksamhet, där de även har utökat sitt tunnelnät, har ökat Hamas förmåga att genomföra attacker mot Israel.
Hamas Strategiska Mål och Självmordsattacker
Efter en rad våldsamma incidenter som den i Hebron 1994 förändrade Hamas sina strategier för att inkludera självmordsattacker mot både civila och militärer. Dessa attacker, som inkluderade bombningar av offentliga platser såsom marknader och busstationer, syftade till att sprida skräck och stärka Hamas image som ett kraftfullt motstånd. Denna strategi förändrade dynamiken i konflikten och ledde till en starkare israelisk militär respons, inklusive byggandet av säkerhetsmurar. Denna cykel av våld har fortsatt att definiera konflikten och påverka den palestinska och israeliska befolkningens liv.
Framtiden för Hamas och Palestinska Frågan
Trots att Hamas har drabbats hårt av israeliska attacker under det senaste kriget, kvarstår frågan om dess framtid som politisk och militär aktör. Det finns indikationer på att organisationens inre struktur har försvagats, men de har fortfarande en bas av stöd och resurser. Internationella tryck och förändringar i den geopolitiska situationen kan också påverka Hamas ställning samt den palestinska frågan som helhet. Betydelsen av en långsiktig och hållbar lösning för Gaza och för att hantera radikalisering bland befolkningen diskuteras oftare, och den globala opinionen kring konflikten fortsätter att utvecklas.
Magnus Ranstorp är terrorforskaren och författaren som är verksam vid Försvarshögskolan och nu aktuell med boken "Hamas terror inifrån". Han har personlig erfarenhet av Hamas efter att ha intervjuat många av organisationens ledare genom åren. Detta och lång erfarenhet av Mellanösterns konflikter innebär att Magnus har närmast unika förutsättningar i ett svenskt perspektiv att förklara och beskriva en organisation som Hamas. Adam Cwejman och Magnus Ranstorp talar om Hamas historia, ideologi och om de egentligen har någon framtid efter det nu pågående kriget i Gaza.
--
Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.
