Fertilitetens kommersialisering

Kommer samhället kunna hantera den växande bebisindustrin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Ge mig barn, annars vill jag dö!”. Redan i första Moseboken illustreras människans desperata längtan efter barn av Jakobs fru Rakel, som senare ber sin tjänstekvinna att agera surrogatmamma.

De senaste 50 åren har nya tekniker revolutionerat fertilitetsindustrin, och idag är det lättare än någonsin att få barn utifrån sina egna villkor och förutsättningar. Men medan teknologin har skenat framåt, har lagstiftningen släpat efter. Resultatet är en på många sätt oreglerad marknad med många etiska och juridiska fallgropar.

Vem har egentligen råd med IVF? Vad ska hända med ett pars nedfrysta embryon om de gör slut eller den ena parten dör? Vem kan bli förälder genom surrogatmödraskap och till vilket pris?

Samtidigt hägrar nya teknologier vid horisonten, som låter som hämtade ur en science fiction-film. Artificiella livmödrar, avancerad embryotestning och könsceller som tillverkas av hudceller - plötsligt känns bokstavliga bebisfabriker inte längre så avlägsna...

Frågan är om vi är på väg mot ett skifte, där embryomarknaden inte längre bara vänder sig till ofrivilligt barnlösa, utan till alla som vill (och har råd) att outsourca barnaskapandet och skräddarsy sina avkommor.